- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
48

(1932) [MARC] Author: Joseph Delmont - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Äro vilda djur farliga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jag har ofta under mina fångstfärder råkat på de vil-
daste djur men har endast i ytterst få fall blivit angripen
av dem.

En mera omfattande litteratur än Englands tropiska
jaktoch forskningsskildringar finnes icke i andra länder.
Visserligen äger även Tyskland åtskilliga jaktböcker om
fjärran länder, men med de engelska kunna de dock ej mäta
sig. Omätligt stora äro Englands kolonialområden.

I nästan alla jakt- och forskningsböcker läser man om
de stora faror, som hota jägaren och forskaren från de
vilda djurens sida. Man får därvid det intrycket, att det
vid varje sammanstötning med vilda djur är djuret som
är den angripande parten.

Såsom redan nämnt förhåller det sig inte så. Överdrift
och fåfänga äro ofta drivfjädern till sådana osannfärdiga
skildringar.

Vid vilka tillfällen djuret är farligt, har jag redan sagt.

Jag skall nu sanningsenligt återge några av mina
upplevelser:

Efter en tröttande dagsmarsch under tropikernas
glödande sol med en stor karavan hade jag slagit upp mina
tält utanför en negerkraal.

Sedan utfodringen verkställts och djuren mätta och
belåtna lagt sig ned i sina burar, medan svartingarna i min
safari ännu sutto och pladdrade omkring elden, tog jag min
goda vän, mitt gevär, med mig och tittade litet närmare
på trakten bakom negerbyn.

En gammal negerkvinna, som stod och mumsade på
några levande skinnbaggar, ropade något obegripligt till mig.
Jag brydde mig inte om henne och skrattade för övrigt
alltid åt vidskepelsen hos europeiska jägare, som vid
anblicken av en gammal gumma alltid avbryta jakten. Om jag
hade satt tro till detta, skulle jag endast sällan kunnat
avlossa något skott annat än i djungeln eller på veldten;
i tropiska byar i allmänhet kan nämligen man inte ta ett
enda steg utan att möta minst ett halvt dussin gamla
gummor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 21:46:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storvilt/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free