Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Tigerjakt och -fångst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liten har han ingen möjlighet att utveckla sina krafter eller
tillfoga sig någon skada.
Nu drages buren med människo- eller buffelkraft
uppför den sluttande banan. Detta innebär icke något ringa
arbete, och ve den som inte ser upp utan sticker in fingrarna
mellan bambustavarna i burens väggar eller dörr.
Vid dylika ”interneringar” har jag upplevat de
förfärligaste äventyr. En gång störtade en ung, oförsiktig lymmel
ned i gropen. Tigern överföll honom genast. Innan vi
hunno förhindra det, hoppade hans fader, som endast var
beväpnad med en huggkniv, ned efter sonen. Jag hade inte
mitt gevär till hands, och innan vi fått upp de båda
männen ur gropen, var fadern redan död och sonen så svårt
skadad, att han avled efter några timmar i de ohyggligaste
smärtor. Även tigern hade av huggkniven fått ett så svårt
sår i halsen, att jag måste skjuta den.
En annan gång ryckte männen upp skjutluckan för högt
så att fången hoppade ut i det fria över burens överkant,
slog en av männen, som stod där uppe, i ansiktet med
tassarna, klöste med klorna ut ett öga på honom och skadade
honom för övrigt ytterst svårt, innan jag hann avlossa ett
skott.
Icke blott vid fångsten utan även vid interneringen och
senare vid transporten av djuren genom en oländig trakt
samt till slut även vid inlastningen på ångaren är man
utsatt för alla möjliga oförutsedda tilldragelser, och det är
icke varje fångat djur, som uppnår sin bestämmelseort. En
viss procentsats måste alltid uppföras på förlustlistan.
Med min nätfångstmetod voro oförutsedda händelser,
särskilt då olyckshändelser, mycket sällsynta.
Störtade sig tigern på det levande lockdjuret, eller steg
den fram på det gröna täcket till den döda åteln, föll den
nästan alltid igenom. Pålarna, vid vilka nätet upptill var
fastsatt, gåvo vika och djuret trasslade in sig i maskorna.
Vid nätets fyra ändar voro anbragta långa, starka rep, i
ändarna försedda med slingor. Med hjälp av dessa rep
släpades den tillfångatagna tigern in i buren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
