Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Tigerjakt och -fångst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommo i närheten av den grop, där den befann sig, flydde
de sin kos.
När mina medhjälpare i dagbräckningen kommo tillbaka
och jag tänkte stiga ned ifrån min machán, gestikulerade
de ivrigt och lade ett finger på munnen för att tilldraga
sig min uppmärksamhet. Jag tittade mig förvånad omkring.
Vid trädets rot låg en jättestor björnhona och sov och skulle
säkerligen ha givit mig en välkomnande omfamning, som
varit mindre gagnelig för benen i min kropp och min hälsa.
Jag satt i min machán och var förargad över folkets
beteende, då de därigenom kunde göra björnhonan
uppmärksam på mig. Märkvärdigt nog låg djuret stilla och rörde
sig inte. Jag väntade, tills man hunnit hämta fram ett nät.
Nu gällde det att vara försiktig, ty om nätet inte föll, som
det skulle, kunde det mycket väl falla fru nalle in att
avlägga ett besök hos mig i min machán, och detta hade ju
ej varit särdeles angenämt. Björnar äro utomordentliga
klättrare. För att vara beredd på alla eventualiteter tog jag
fram mitt gevär. Mitt folk löpte stor risk att först bli
upptäckta och anfallna av björnen. Jag lade mig därför
rak lång på mage och höll geväret skjutfärdigt för att,
om så skulle behövas, döda djuret med ett skott.
Det lyckades männen att kasta nätet över björnhonan,
som till allas vår stora förvåning ändå inte rörde på sig.
Hon var nämligen död, och när jag, efter att ha stigit ned
från trädet, undersökte henne, fann jag ett djupt sår i
djurets hals. Även högra bakdelen av kroppen var uppriven
av ett buffelhorn.
Jag kan ännu ej fatta, att jag ej under nattens lopp
hade hört, när de dödande såren tillfogades björnen.
Nu togo vi itu med att hämta vår tiger ur gropen. Det
var ett präktigt exemplar, antagligen det största jag
någonsin fångat. (Ett undantag utgjorde den bengaliska
tiger, som jag några år förut hade fått i min fälla på
gränsen till Nepal, och som säkerligen var den ståtligaste tiger,
som råkat i fångenskap.)
Ytterligare fem tigrar fångade jag under de följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
