- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
101

(1932) [MARC] Author: Joseph Delmont - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Geperden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sträckt och gör ett märkvärdigt intryck på den åskådare,
som ännu är främmande för det.

Van som han är att genast igenkänna lejon, tigrar,
leoparder och pantrar på deras yttre och deras rörelser, blir
tropikresenären i första ögonblicket rent av bestört, när
han lägger märke till vilken särställning detta egenartade
djur intager.

Jag hade redan tidigare sett geparder i fångenskap och
såsom tämjda jaktdjur, men det är dock någonting helt
annat att se dem i frihet.

Underbart är gepardens sätt att jaga. Dess slughet
överträffar de flesta vilddjurs. Den kan röra sig framåt genom
att smyga sig utefter marken som en katt eller närma sig
sitt byte såsom en hund. Har den vinden i ryggen gör den
en stor omväg omkring det djur den önskar fånga för att
på så sätt undgå, att det utsedda offret vädrar dess närvaro.

Med utstuderad list kryper eller smyger den sig fram,
utan att den betande gasellen anar något, tills den befinner
sig på 20 å 25 stegs avstånd från sitt offer. Nu rusar den
närmare med några väldiga språng och kastar sig över det
utvalda villebrådet.

Till åtskillnad från de andra vildkattorna, som städse
slita upp sitt byte i nacken, öppnar geparden i stället med
tänderna dess hals och dricker ivrigt upp det flödande
blodet. Först därefter börjar den äta. Dess hunger är snart
stillad, då den inte är på långa vägar så glupsk som de
övriga rovdjuren. Det dödade villebrådet eller stycken
därav släpar den med sig, endast om det gäller för den att ge
mat åt sina ungar. Om sin maka bekymrar den sig föga;
även när hon är havande, får hon skaffa sig sin mat själv.

Rent av beundransvärd är gepardens snabbhet, när den
jagar fram över stäppen. Galoppen försiggår i långa, vilda
språng. Den är en utmärkt sprinter men dock icke alltför
uthållig. Krafterna avtaga snart, och därigenom går den
ofta miste om de lättfotade offren.

Geparden är i stånd att på en sträcka av några hundra
meter löpa snabbare än den flinkaste gasell. I unga år är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 21:46:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storvilt/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free