- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
123

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Grodor och vita myror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nu skulle man kanske tro, att de utan vidare bitit sig
igenom det tredubbla, med ifyllningar av jord försedda
golvet, och på detta sätt utvändigt tagit sig upp för hyllan.

Men nej. Dessa sluga kanaljer visste mycket väl, att man,
för den händelse de visade sig i rummet, skulle ha
upptäckt och drivit bort dem. De togo därför vägen genom ett
av hyllstöden. Men även därvid ådagalade de sin
utomordentliga slughet. Icke ett av de främre stöden utan ett
av de intill väggen anbragta hade de ätit sig igenom.
Mycket behändigt gjort var det lilla hålet, som mätte en
millimeter i diameter. Där klättrade de nu in och banade sig
från trälistens övre ända en väg igenom plåthöljet vid det
defekta lödstället, borrade sig in i träet, måste anlägga en
- Över fyrtio centimeter lång gång genom detta för att
komma till det skadade stället på innersidan, betvingade även
plåten, varmed kartkistan var fodrad, och togo itu med att
fördärva innehållet.

Grundligt utförde de sitt arbete; icke bitar utan endast
smulor lämnade de kvar av de kraftiga kartkartongerna.
Jag förundrade mig över att de inte hade förvandlat
föremålen till atomer. T. o. m. på de vassa kanterna av
kikarens fullständigt avgnagda mässingsrör kunde man se spår
av myrornas skarpa bitverktyg och den frätande myrsyran.

Sedan de hade fullbordat sitt förstörelseverk, hade de
vänt tillbaka till sitt bo.

Jag beslöt mig för att utkräva en fruktansvärd hämnd
genom att utrota hela horden.

Dessa myror hade genom att förstöra mina värdefulla
orienteringskartor tillfogat mig en oerhörd skada. Det
kunde dröja flera månader, innan jag erhöll nya sådana.
Tidsförlusten kunde icke tagas igen.

”Hämnd, hämnd!” ropade en röst inom mig. Aldrig mera
skulle dessa vandaler få göra någon skada.

Först lät jag avlägsna den långa tunnel, som förde till
huset, och lät vidare runt omkring boet gräva upp jorden
på ett djup av en halv meter, för att därigenom avskära
varje möjlighet till flykt. Därefter hälldes kalk över boet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free