- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
155

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. Orangutangänkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ghoba Ramah var — och ofta med rätta — besjälad av
ett evigt misstroende mot mina följeslagare på
fångstfärderna. Hur berättigat detta var, skulle jag flera gånger få
erfara.

En tjugoårig bengal, som tycktes vara mig mycket
tillgiven, men som Ghoba inte tålde, lovade jag en turkisk
kaffekvarn, ett av dessa välkända mässingsrör, som äro
graverade med citat ur koranen och smyckade med
ornament.

Dessa tuber äro mycket händiga och särskilt lämpade för
resor.

Intressant är f. ö., att dessa ”turkiska originalfabrikat”
till största delen tillverkas av en metallfabrik i Wien.

Den unge indiern, som hette Turi, tiggde och bad redan
i början av resan att få denna kaffekvarn, som för honom
tycktes utgöra det högsta goda på jorden. Så ofta han malde
de doftande kaffebönorna, tillbad han mässingsröret med
brinnande blickar.

”När resan är slut, ska du få kvarnen”, lovade jag Turi.

Tydligen hade ynglingen tidigare av vita män fått löften,
som aldrig infriats. Han trodde mig således inte. Han
ansatte mig ständigt med begäran om att genast få sin
present, men alltid avvisade jag honom milt och tröstade
honom med resans slut. Jag ämnade även uppfylla mitt löfte.
Det är inte rådligt att genast tillmötesgå en infödings
önskemål.

Ghoba lade märke till att mot slutet av expeditionen en
viss förändring inträtt hos Turi och varnade mig för den
skull för ynglingen.

Vi voro ännu fyro veckor ifrån slutmålet, när Turi en
natt överföll mig i mitt tält. I högra handen svängde han
en vass kniv och sträckte just ut armen för att stöta till
när han i samma ögonblick fick en kraftig spark bakifrån,
så att han kastades till marken. I fallet snuddade vapnet vid
mitt ben och tillfogade mig ett djupt köttsår.

Med ett enda språng var jag ur hängmattan. Jag hade
sovit tungt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free