- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
176

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brustna öga? Känna ni er inte gripna av skamkänsla, när
ni på ert brutala sätt skjuta ned de ädla djuren?

Måhända spörjer mig å andra sidan någon, varför jag
under några tiotal år fångat djur, spärrat in dem i trånga
burar och även utlämnat dem till cirkusägare och
djurtämjare, som saknat varje medlidande?

Ringa är antalet dresserade vilddjur i jämförelse med
dem som i de zoologiska trädgårdarna föra en begrundande
tillvaro. Även om det förekommit, att djuren icke på ett
för dem lämpligt sätt placerats i de zoologiska
trädgårdarna, har dock detta ovärdiga tillstånd under de senaste
årtiondena förbättrats, i det man gjort framgångsrika försök
att giva fångarna stor rörelsefrihet och förtaga
uppehållsorten dess karaktär av bur.

En banbrytare i detta avseende var Karl Hagenbeck, och
man strävar nu i alla zoologiska trädgårdar efter att följa
hans exempel.

Även i dressörkretsar har man blivit mera human, och
även om det ännu idag förekommer, att grymma människor
pina djur på en cirkus eller varieté, så ligger felet hos
odjuret människan, som lyssnar till ett inre sadistiskt tvång.
Kloka cirkusägare och domptörer ha för länge sedan
insett, att djurens liv förlänges genom human behandling.
Att i detta avseende mångt och mycket ännu behöver
förbättras, vill jag inte bestrida, och det vore
djurskyddsföreningarnas plikt att mera bekymra sig därom och inte alltid
tro på vad djurtämjarna säga.

Dessutom föreligger intet behov att förevisa dresserade
djur.

Om jägarna i odlade trakter begagna den undanflykten,
att den odlade markens skadedjur måste jagas, så kan man
å andra sidan knappast anföra något skäl för de ivriga
jakterna i den afrikanska, asiatiska, australiska och
amerikanska vildmarken.

Där verkliga skadedjur förekomma måste sådana
åtgärder vidtagas, som sätta en gräns för deras förödande
framfart. Men det finns i de obebodda trakterna tusentals

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free