- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
195

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

siktade i min närvaro på en noshörning. Jag såg genast att
jätten hade blivit träffad på rätt ställe i nacken. Sedan det
sårade djuret dansat runt några gånger och endast för
ett ögonblick stått med bredsidan vänd mot oss, skickade
Wadding en kula i magen på det. Ej heller nu stupade djuret
utan rusade på honom, sedan det äntligen fått syn på sin
fiende. En tredje kula träffade angriparen bakom vänstra
skuldran och måste ha trängt in i lungan. Men fortfarande
rände djuret, en hona, några meter framåt och föll först
därefter samman.

Då köttet var avsett för negrerna, öppnades kroppen
genast. Jag kunde övertyga mig om att varje kula hade träffat
på ett vitalt ställe, varför man haft skäl att anta, att varje
skott för sig varit dödande.

Beträffande dessa lättretliga tjockhudingars strider vill
jag nämna, att inte endast hannarna utan även honorna äro
svåra slagskämpar, och såsom något ännu mera intressant
har jag även iakttagit, att hona och hanne angripa
varandra och att därvid inte alltid hannen utan ofta även
honan varit den anfallande parten.

Det finns mycket stridbara ungmör bland noshörningarna.

Noshörningen är utbredd över stora delar av Afrika. Det
är fullkomligt felaktigt att uppdela den i en mångfald arter.
I själva verket finns det i denna mörka världsdel endast
tvenne arter: tvåhornade och trubbnosiga noshörningen.

Men även här är det svårt att fastställa, huruvida icke
de i vitt skilda trakter levande djuren härstamma från en
och samma art. Genom de olikartade levnadsbetingelserna
har djurens yttre med tvång förvandlats, för att de skola
kunna anpassa sig efter den förändrade omgivningen och
det ändrade levnadssättet.

Annorlunda förhåller det sig med den asiatiska
noshörningen. Olikheten mellan de på fastlandet och de på öarna
levande noshörningarna är starkt påfallande redan genom
deras yttre kännetecken och skillnaden i storlek.
Skillnaden mellan de afrikanska och de asiatiska djuren ligger dels
1 hornens antal, dels i flera andra yttre detaljer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free