Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till fällan. Dessa fåglars klokhet och trohet gentemot sina
herrar äro beundransvärda.
Det höga gräset döljer jägaren, räcker honom ofta upp
till huvudet och skänker honom en god betäckning, när han
nedhukad eller krypande smyger sig fram emot villebrådet.
Om vindförhållandena äro gynnsamma för jägaren, anar
noshörningen ingenting, då gräset hindrar utsikten för den.
Men då äro i stället maskhackarna så mycket mera
vaksamma. Ideligen lyfta några av dem från det med feta
insekter översållade bordet, d. v. s. noshörningens rygg, och
kretsa över den del av gräset som nyss rörde sig och således
väckt deras misstankar. De upptäcka jägaren och hans
vapendragare, snart genljuder hela luften av deras otäcka
skrik, noshörningen blir uppmärksam, vädrar, ser sig
omkring och följer sedan hastigt sina varnande väktare in i
den skyddande snårskogen.
Noshörningens sömn är mycket djup, och de höga
snarkningarna förråda dess viloläger. Då händer det ofta, att ej
ens maskhackarna förmå väcka den sovande. Deras höga
skrin förklinga ohörda. De dyka ofta ned på den sovande,
men ej ens de häftigaste hugg med näbben förmå avbryta
noshörningens sömn.
Det ovanligt starka ljudet av noshörningens snarkningar
ledde mig en gång i djurets omedelbara närhet. Den
väldiga kolossen, en hona, låg i skuggan av ett ensamt
dvärgträd, och fåglarnas varningsrop hade även bidragit till att
väcka min uppmärksamhet.
Försiktigt smög jag mig närmare och fick snart klart för
mig, från vilket djur den föga melodiska konserten
härstammade.
På endast tio stegs avstånd från mig låg damen, när jag
trädde fram ur snåren. Jag närmade mig bakom hennes
rygg och höll geväret i beredskap. Hon stämde upp en
melodi, som påminde om en modern foxtrot. Över mitt huvud
flaxade maskhackarna och ackompanjerade med gälla
saxofontoner fru noshörnings musikstycke.
Jag åtföljdes av två av mina män, som voro försedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
