- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
202

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med reservgevär. Den ene av dem, en kolsvart karl, som
tycktes vara väl förtrogen med sovande noshörningar,
trampade kraftigt på det sovande djurets lår utan att jätten
vaknade.

Då jag aldrig sköt ett djur, utan att nöden tvingade mig
därtill, lät jag den sovande besten behålla livet. Det hade
i varje fall varit omöjligt för mig att på öppna stäppen
fånga en fullvuxen noshörning.

Den trubbnosiga noshörningen, som förekommer i
Sydafrika, har på grund av sitt jättestora huvud — som utgör
nästan en tredjedel av kroppslängden — ett synnerligen
groteskt utseende.

Detta djur uppnår en längd av intill fem meter. Det är
mycket vaksammare än sina längre norrut levande
släktingar, betar endast på öppen mark och är redan av den
orsaken tvungen att vara på sin vakt. Det lär vara ännu
mera argsint än sina kusiner, men jag har aldrig haft
någon personlig erfarenhet därav, ehuru jag ofta haft
tillfälle att iakttaga djuret.

Tyvärr har det trots outsäglig möda och stor tidsspillan
sällan lyckats mig att fånga ett fullvuxet exemplar, och att
skjuta en diande moder för att komma åt ungen strider mot
mina principer.

Det är felaktigt att tro, att noshörningen endast
förekommer på slättlandet. På över 3.000 meters höjd har jag sett
detta djur och där även fångat ett fullvuxet exemplar.

Trots att noshörningen har den tjockaste huden av alla
tjockhudingar, plågas den dock åtskilligt av en hel del
parasiter. Huden spricker på vissa ställen sönder, och där
nästla sig allehanda parasiter in och bita sig djupt in i
huden. För att bli kvitt dessa snyltgäster tolererar
noshörningen maskhackaren, men då det inte räcker enbart med
fåglar, uppsöker det plågade djuret ofta en vattengrop och
vältrar sig i slammet för att täppa till sprickorna i huden,
så att de däri befintliga oombedda gästerna omkomma och
vägen spärras för nya sådana.

Noshörningarna uppehålla sig garna i sumptrakter. Om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free