- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
203

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dagen sova djuren för det mesta i skuggan och anordna på
natten utflykter för att skaffa föda och vatten. De äro
utomordentliga och uthålliga simmare.

Om noshörningen blir skrämd, bringas den lätt ur sitt
lugn. Medan andra djur ta till flykten eller ha förstånd
om att gömma sig, begår noshörningen ofta sådana
dumheter, som man aldrig annars iakttar hos i frihet levande
vilddjur.

Felaktig är även den uppgiften, som brukar lämnas av
reporters, att noshörningen ständigt går till angrepp.

Efter mångåriga iakttagelser har jag kommit på det
klara med att det förmenta angreppet inte är något annat
än ett flyktförsök. Hur besynnerligt det än må låta, har jag
dock nästan alltid konstaterat, att noshörningen flyr med
vinden.

Då jägaren alltid söker smyga sig på djuret mot vinden,
har den felaktiga uppfattningen om noshörningens ständiga
anfallslust uppstått.

Enligt mina iakttagelser uppstår stridslusten först i det
ögonblick, då under djurets flykt någonting ovanligt
kommer i dess väg.

Ofta har jag sett, hur ett djur, som blivit skrämt eller
beskjutet, hastigt tagit till flykten. Det söker helst undvika
strid.

Naturligtvis förekommer det även, att noshörningen får
syn på människan, jägaren, och då blir mottot: du eller jag.

I ett särskilt farligt läge bragte mig en gång en jaktlysten
nimrod, en belgare vid namn Pirqueur. Denne man hade
redan skjutit ett antal noshörningar och kände till deras
vanor, medan jag då ännu visste helt litet om dessa djur.

Att generalisera skadeskjutna noshörningars beteende är
vanskligt. I allvarligare fall måste man vara beredd på
överraskningar.

Pirqueur träffade en hanne för högt i nacken. Djuret, som
blivit fullkomligt rasande genom smärtan och
förskräckelsen, vred sig omkring ett dussin gånger, och när därefter
nosen, sedan karusellen stannat, var vänd i riktning mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free