- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
206

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förföljelser. De äro nattdjur, som sova under dagens hetaste
timmar.

Tidigt på morgonen lunka de bort till vattenstället för att
stilla sin oerhörda törst, kanske även för att ta sig ett
gyttjebad, och lägga sig sedan att sova.

Även på öarna trampa noshörningarna upp stigar åt sig,
men man kan dock inte säkert lita på att de alltid ta
samma väg.

Min första noshörning fångade jag på Java.

Under flera nätter, när jag var ute för att fånga apor,
iakttog jag en hona och kom underfund med att den varje
morgon uppsökte en bestämd vattengrop för att där stilla
sin törst och sedan vältra sig i gyttjan.

Djuret kom på en femhundra meter lång väg österifrån
för att efter badet slå in på en kort stig, som endast var
hundra meter lång och förde till den närbelägna skogen.

Jag var inte inställd på noshörningsfångst men ville å
andra sidan inte låta detta gynnsamma tillfälle gå mig ur
händerna.

På tjockhudingens korta hemväg, ej långt från
skogsbrynet, grävdes fångstgropen under den glödande dagshettan
och doldes med buskar. Jag hyste föga hopp om att djuret
skulle fastna i gropen.

Även här ville jag försöka med det knep, som jag hade
använt vid fångsten av flodhästar. Jag beslöt mig för att
avfyra ett skott, strax innan djuret kom fram till fällan,
för att kunna egga det genom knallen uppskrämda djuret.

Jag hade överseende med mina infödingars hånfulla
miner men var dock rädd för att fångsten kunde misslyckas.

Natten tillbragte jag uppe på min höga sittplats och
avvaktade morgonen. Jaktivern och malarian kommo mig att
rysa, när fru noshörning något senare än vanligt dök upp
på avstånd.

På vägen till vattengropen stannade hon oupphörligen
för att då och då få sig ännu en saftig tugga.

Jag hörde hennes högljudda sörplande, när hon fyllde
magen med vatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free