Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mot all vana tog hon inte något bad, troligen beroende
på att dagen redan var långt framskriden och hon snart åter
ville uppnå den skyddande skogen. Eller varnade henne
måhända ett för oss främmande sinne för faran?
Klumpigt skred djuret in på den vanliga stigen.
Jag kände mig ytterst nervös.
Nu gällde det.
Noshörningen befann sig på den rätta vägen. Det
föreföll mig, som om den var försiktigare än vanligt och gick
något långsammare.
Nu hade den bara tio meter kvar till gropen.
Långsamt höjde jag geväret.
Men vad var det? Nu tvärstannade djuret helt plötsligt.
Det hade fått syn på ”det nya” i sin väg.
Nu gällde det att handla raskt, innan det undgick fällan
och vände om. Det måste ha anat oråd och lagt märke till
det främmande gröna täcket och de låga buskarna på sin
annars så jämnt tilltrampade stig.
Jag avfyrade två skott i hastig följd, noshörningen
rusade förskräckt framåt och hamnade i fällan.
Såsom fallet är, när det gäller fångst av flodhästar, är
det även svårt att få noshörningen ur gropen; dessutom är
noshörningen mycket vildare och mera motspänstig. Det
dröjer oerhört länge, innan den lugnar sig.
Under två hela veckor lät jag den fångade noshörningen
stanna kvar i fällan, gav den obetydligt med mat och ännu
mindre vatten för att göra den fogligare och även vänja
den vid anblicken av människor. Först därefter lät jag gräva
ett schakt vid ena sidan av gropen och placerade däri den
ytterst starkt hoptimrade buren med skjutdörren vänd mot
gropen.
Tre dagar dröjde det, innan noshörningen gick in i buren.
Även här segrade hungern. Hur stor törsten måtte ha varit
framgick därav, att djuret drack ur över tjugo ämbar
vatten.
Ett dussin ”zebus”[1] måste uppbjuda hela sin kraft för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
