- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
213

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försöker t. o. m. att ställa den upp. Det har berättats för
mig, att döda elefantbabies släpats med i flera dagar av
sina mödrar, som burit dem i den hoprullade snabeln. Jag
tvivlar visserligen härpå, men med kännedom om denna
stora, innerliga moderskärlek vore det kanske dock ej all-
deles otänkbart.

Elefantpapporna bry sig mycket litet om barnen.
Mödrarna undervisa dem om allt som de behöva veta för att
kunna ta sig fram i vildmarken.

Elefanten är vidare en duktig vägröjare. Elefantstigar
i urskogen äro mycket välkomna för jägaren, forskaren,
infödingen och djurfångaren.

Djurens oerhörda kroppsvikt och deras väldiga bredd
trampar ned allting i marken och bräcker sönder de
starkaste grenar. Då de alltid gå i gåsmarsch, har en jämn och
slät väg hunnit bildas, sedan en hel hjord av dessa djur
trängt igenom skogen. Därvid ha även de största trädrötter
pressats ned i nivå med marken.

Branta flodstränder utgöra intet hinder för elefanten.
Hasande sig utför på bakdelen plumsar den ned i vattnet
och gräver sig sedan med sina klumpiga framfötter på den
motsatta, ofta nästan lodräta stranden en trappa, som den
kan klättra uppför. Ett dylikt arbete iakttog jag många
gånger. Ofta var jag fullkomligt övertygad om att det inte
skulle lyckas jätten att ta sig uppför den lodräta sluttningen
men måste gång på gång förvånas över hans otroliga
klokhet och vighet. Särskilt på indiska flodstränder kunde man
ofta iakttaga detta.

De afrikanska elefanterna äro även uthålliga
vandringsdjur. Under loppet av en natt kunna de ofta tillryggalägga
60 à 80 km. Endast sällan händer det, att de visa sig mer
än en gång vid ett och samma vattenställe. Med förkärlek
söka de nämligen upp nya vattenställen och betesplatser.

Jag erfor alltid en förstulen glädje, när jägarna mil efter
mil måste förfölja dessa tjockhudingar, tills de nära nog
uppgåvo andan av utmattning, blivit svårt söndertrasade av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free