- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
216

(1934) Author: Joseph Delmont
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Samme jägare, en mycket säker skytt, blev en gång
angripen av en hanne, och då mannen satt till häst, var denna
klok nog att ta till flykten, varvid den kastade av ryttaren.
Elefanten rusade i väg över den på marken liggande
mannen, vilken genast trodde att han skulle bli söndermosad
men liksom genom ett under undkom utan någon som helst
skada.

Något liknande hände en gång även mig. Jag kom
ridande ut ur en tät buskskog, då jag plötsligt befann mig
ansikte mot ansikte med en elefanthona och hennes unge.
Även i detta fall fattade riddjuret fortare än jag
situationen och galopperade i väg, förföljt av tjockhudingen.
Elefanten hann upp oss vid ett tätt törnsnår och borrade sina
betar in i hästens länd. Jag flög ur sadeln, hamnade bland
buskarna och var räddad. Sedan honan stillat sin vrede över
hästen, lunkade hon tillbaka till sin högljutt ropande baby.
Jag hade redan börjat frukta, att det rasande djuret, sedan
det gjort upp räkningen med hästen, även skulle vända sig
mot mig, och alldenstund mitt gevär hade hamnat
någonstans bland buskarna, skulle jag då varit räddningslöst
förlorad.

Elefanter kunna, såsom redan nämnts, marschera med
stor uthållighet; däremot bli de mycket snart trötta, om de
galoppera. Om man är väl beriden och vägen utan många
hinder, uppger tjockhudingen efter en kort stund
förföljelsen. Med utpumpade krafter stannar den och är då ett lätt
byte för den återvändande jägaren.

Om den brutale nimroden i ett dylikt fall dödar en
moder, kan man ofta iaktta, att ungen, om den ännu är helt
liten, ömkligt gråtande sällar sig till modermördarens häst
och följer efter denna.

På grund av en sådan händelse hade jag en gång en
häftig dispyt med en skytt, vilken ordväxling urartade till en
regelrätt boxningsmatch.

För mig är det ofattbart, att kloka forskare och jägare
icke blott sätta tro till alla de sagor, som sedan årtionden
berättas om elefanterna utan även att de sedan i sin tur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 12 22:46:43 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storvilt/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free