Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I varenda liten rörelse hos djuren kan man avläsa deras
förskräckelse. De unga, ännu helt små elefantbarnen, fly
under modern kropp men sparkas åt sidan och knuffas
omkull av de annars så aktsamma benen. Med snabeln i högsta
hugg fly tjockhudingarna undan för brinnande livet och
glömma därvid bort sin moderskärlek.
Först efter en:stund komma de åter att tänka på sina
barn, kalla dem till sig och driva dem framför sig med
lätta slag av snabeln.
Elefanter, som fångats i grop, lät jag städse svälta några
dagar, varefter det gällde att ta itu med den svåra
uppgiften att bogsera de ännu rasande djuren in i buren. Den
utomordentligt starka, smala träburen bygges på en sorts
primitiva medar och sänkes ned i ett utmed den ena av
gropens längdsidor utgrävt schakt.
Buren är, såsom vid fångst av noshörningar och
flodhästar, mycket smal, kort och låg, för att den fångade jätten
inte skall få något tillfälle att utveckla sina krafter.
Det är alltid svårt att på den sida av gropen, som ligger
närmast buren, med stänger avlägsna jorden, så att
skjutluckan kan dragas upp. Det rasande djuret måste
sysselsättas på alla sidor, och dussintals av de kraftiga
trästängerna bryter det av som tändstickor, innan den sista
jordklumpen utanför skjutdörren äntligen avlägsnats. För
det mesta driver hungern fången redan inom kort in i buren.
Sedan är det förenat med en oerhörd möda att få upp
buren ur djupet och transportera den vidare.
Inte så sällan söka andra elefanter att befria den på hjälp
ropande fången, och mycket ofta lyckas de även.
Räddarna uppfatta sin olyckliga kamrats trumpetande,
vända tillbaka till gropen, föra en kort underhandling och
börja sedan att på en lång- och kortsida med hovarna
trampa ned jorden i djupet, tills en sluttande bana bildats
och befriarna inte längre löpa någon risk att själva glida
ned i gropen. Sedan sänka de snabeln ned till fången och
dra honom upp.
Innan tjockhudingarna ta itu med detta arbete, rådgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
