- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
234

(1932) [MARC] Author: Joseph Delmont - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tapirer äro ett mellanting mellan elefant och svin, påstå
vetenskapsmännen. Enligt vad jag kunde finna, var det
endast nosen som påminde om elefanten. Då har tapiren
mycket mera gemensamt med svinet, särskilt vildsvinet.

Den lever i likhet med detta i skogen, tycker om skuggiga
platser och utsätter sig sällan för solens påverkan.

Tapirer äro ytterst fredliga djur. Huruvida strider
mellan hannarna förekomma under parningstiden, vet jag inte,
då man endast av en ren händelse råkar på dessa djur. De
äga nämligen en utomordentligt stark hörsel och en ännu
mera utpräglad luktförmåga, som i tid varsko dem om
varje fara.

Lustigt är det att se på när tapirens uppmärksamhet
väckes genom något för djuret ovanligt. Öron och nos äro
då oavbrutet i livlig rörelse. Nosen vrides hastigt i cirkel,

Tapirerna äro nattdjur; endast i dagbräckningen komma
de fram ur skogen för att ta sig ett uppfriskande bad.

Den brasilianska tapiren brukar dessutom även ta sig
ett gyttjebad, när den stiger upp ur vattnet. Därför är dess
kropp alltid betäckt av en smutsskorpa. Detta är säkerligen
en skyddsåtgärd mot de plågsamma stickflugorna.

Lika tam som tapiren i allmänhet är, lika hotfull är
honan, om hon tror sin unge vara i fara. Hon förlorar då
all besinning och angriper t. o. m. den störste fiende.

Moderskärleken är över huvud taget starkt utpräglad hos
detta djur. Långt efter det ungen blivit avvand, behåller
modern den fortfarande hos sig, lägger fram föda åt den
och väntar tåligt, tills ungen har ätit. Det som blir över
ater modern upp.

Indiska tapirer och de på öarna förekommande leva för
sig själva; endast sällan ser man två eller tre djur
tillsammans i skogen.

Den brasilianska tapiren lever icke heller i flockar, men
vid vattenställen kan man dock ofta få se skaror på upp
till trettio stycken, Efter badet skilja sig djuren åt och
drar vart och ett sina egna färde.

Det påstås, att tapiren är dum. Detta äger inte alls sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 21:46:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storvilt/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free