Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Djungelns djur deras gömställen och stäppens farligaste djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
tjocka huden på en sträcka av flera centimeter. Elefanten
ryggade förskräckt tillbaka för angreppet och gjorde min
av att vilja fly.
På grund av mitt riddjurs orolighet var det mig i första
ögonblicket inte möjligt att avfyra ett skott, och situationen
var långt ifrån angenäm.
Att sitta på ryggen av en elefant, som helst plötsligt bli-
vit alldeles vild, innebär en icke ringa fara.
Äntligen sköt jag utan att sikta och träffade galten i
ryggraden. Djuret sjönk ihop men ville åter resa på sig.
Elefantvårdaren kom nu fram och lugnade tjockhudingen,
så att jag kunde avfyra ytterligare två skott i rask följd,
vilka togo kål på galten.
Min elefant blev under en längre tid sjuk på grund av
skadan i benet, då tydligen några giftiga ämnen från galtens
tänder hade trängt in i de stora såren.
De sår, som vildsvinsgalten åstadkommer, äro nämligen
ofta giftiga men kunna i många fall botas. Giftiga äro de,
emedan djuret ständigt bökar i marken och med sina tän-
der inför smuts i såren.
Invånarna i en by berättade för mig om en galt, som drev:
omkring på deras åkrar och hade förorsakat mycken skada.
Sålunda hade den utan vidare angripit en kvinna som be-’
fann Sig i långt framskridet havandeskap och gick och skar
gräs i skogsbrynet tillsammans med sin treåriga dotter.
Både mor och dotter blevo ohyggligt sönderrivna och dogo
sedan. .
Galten hade slitit upp moderns underliv och blottat hennes
foster. På barnet hade den rivit ut vänstra sidans revben:
och illa tilltygat halsen och ansiktet med sina huggtänder.
Invånarna i byn vågade sig inte mera ut på fälten.
Jag bröt redan på kvällen upp med två av mina män för
att få tag i illdådaren men kunde trots timslångt sökande i
den farliga trakten inte finna något spår efter honom.
Följande morgon väcktes jag plötsligt av ett kvinnoskrik
och hoppade genast ur hängmattan.
Galten hade förföljt kvinnan till skogsbrynet, och endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
