- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
264

(1932) [MARC] Author: Joseph Delmont - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Vildmarkens djur såsom läkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

Det beror i stället på den ovanligt starka frosten, som
slår sig på mage och njurar.

I tropikerna är det huvudsakligen parasiterna, vilka slå
sig ned i munhålan och näsan ja t. o. m. i öronen och
stjärten på djuren, varifrån de tränga in i deras inre, som
angripa hjärnan, levern, njurarna, lungorna, hjärtat och
Övriga inälvor.

Det är således ej heller hos djuren uteslutet, att de inre
organen kunna vara angripna, ja, att djuren redan från
födelsen äro behäftade med det ena eller andra lidandet.
De på detta sätt angripna varelserna bli redan i unga år
ynkliga och dö snart. Visst finns det även bland djuren
krymplingar, sådana som ha yttre missbildningar, men detta
beror oftast på skador, som de ådragit sig under strider
eller lekar, eller på andra yttre omständigheter och är ej
sällan en följd av företeelser i naturen.

Många djurmödrar kunna — ehuru de för det mesta äro
mera uppoffrande än mödrar bland människorna — äta upp
sina svaga, förkrympta, icke livskraftiga ungar eller låta
dem svälta ihjäl. Detta är ur vår synpunkt brutalt och
omänskligt, men det är inte instinkten utan djurens hem-
lighetsfulla vetande som tvingar dem till en sådan åtgärd.
Djurmodern, och ofta även fadern, inser, att den svaga
eller förkrympta ungen inte kan hålla ut i kampen för till-
varon utan är dömd till undergång. Det förefaller, som om
naturen här hade förlänat djuren en gåva som människan
saknar.
> Även hos åtskilliga vilda folkslag har jag gjort den iakt-

tagelsen, att mödrarna genast efter födelsen tagit livet av
sina blindfödda eller vanskapta barn. Vi kalla detta ”bar-
bariskt”, men frågan är väl, vilket som är mest barbariskt:
att låta en krympling släpa sig fram genom år av lidande
eller bevara honom för ett sådant liv, om man nu kan
kalla det så.

Jag vet visserligen inte, om massai, som tillhöra en
av Afrikas vackraste negerstammar och äro av hamitiskt
ursprung, ta livet av sina förkrympta eller svaga barn vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 21:46:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storvilt/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free