Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Vildmarkens djur såsom läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
likt följde fåglarna då med sitt husbondfolk, när regn- eller
torrtiden föranledde dem att bege sig ut på vandring.
På flodhästar, noshörningar, bufflar, elands, kudus, ka-
meler, zebror, hästar och andra större stäppdjur har jag
även sett maskhackaren. Jag har likaledes iakttagit den så-
som klättrande turist på giraffer, varvid det varit särskilt
roligt att iaktta den på giraffens hals i djurets hud ivrigt
snokande fågeln.
Maskhackaren undviker elefanten, men någon gång kan
den dock förirra sig även till denne tjockhudings rygg.
Sådana djur, som inte känna till maskhackaren, bli rädda
när den sätter sig på deras rygg. Detta har jag ofta iakt-
tagit hos mina hästar.
Sedan vi slagit läger, brukade jag låta hästarna gå fritt
omkring och beta. Om de avlägsnade sig något längre stycke
ifrån lägret och upptäcktes av några maskhackare, flögo
dessa genast ned och satte sig på hästarnas rygg, hals eller
ben. Hästarna brukade då för det mesta bli oerhört rädda
och sätta av i sken. Om de hade trott att därigenom kunna
skrämma bort de objudna gästerna, misstogo de sig dock
grundligt, ty fåglarna klamrade sig fast vid dem och fort-
satte under ritten sin jakt efter insekter i hästarnas hud.
Snart komma emellertid både hästar och dragdjur under-
fund med vilken vänskapstjänst maskhackarna visa dem och
tillåta inte endast att dessa befria dem från de i deras hud
levande parasiterna utan opponera sig inte ens, när de be-
skäftiga fåglarna med näbben hugga hål i sin herres hud
— vilket för visso inte är alldeles smärtfritt — samt plocka
fram och äta upp de fästingar, maskar och dylikt som ätit
sig in där.
Att de varna sin husbonde för varje annalkande fara har
redan på annat ställe framhållits.
Vidare är att märka, att maskhackarna, innan deras
ungar ännu knappast äro flygfärdiga, föra dem till de djur,
som äro deras husbönder och lära dem hur de skola gå till
väga för att uppsöka insekterna.
Det är felaktigt att tro, att maskhackarna endast söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
