Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Vildmarkens djur såsom läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
sin föda på djurens rygg eller nacke. Nej, överallt där para-
siterna nästlat sig in, klättra de omkring. Således kan man
få se dem mellan deras värds ben, under hans buk och
t. o. m. i hans ansikte.
Funnes inte maskhackarna, eller skulle de helt plötsligt
dö ut så skulle bland alla de levande varelser, vilka de be-
fria från de parasiter, som plåga dem, utbryta sådana hud-
sjukdomar och andra smittosamma åkommor, som skulle ha
till följd, att flera djurslag doge ut.
Givetvis finns det tillräckligt med lidande varelser ute i
vildmarken, vilka inte disponera över några livjägare utan
måste hjälpa sig själva.
Naturen har inte skapat någonting utan mening. Sådana
i frihet levande vilddjur, som endast ha obetydligt med
ohyra, eller ingen alls, i sin päls, bland sina fjäll eller på
den nakna huden, äro sjuka, och jag kunde alltid observera,
att hos dem hudsjukdomar i form av skabb och dylikt in-
tagit ohyrans plats. Det är bevisat, att fästingarna äro ett
gift för eksemmikroberna. Men om de sistnämnda ta över-
handen lämna alla andra plågsamma snyltgäster den ned-
smittade huden. Maskhackarna undvika hjordar, som äro
behäftade med skabb. Flugsvärmar överfalla genast de plå-
gade djuren och bringa dem till raseri.
Hur kurera sig nu dessa djur? Naturen hjälper dem
aldrig i sådana fall direkt.
Jag har sett buffelhjordar, som varit fullständigt ned-
smittade av skabb.
Enstaka djur, som jag fångade eller fällde, uppvisade på
ett avskräckande sätt, hur långt denna ohyggliga hudsjuk-
dom redan hade framskridit.
Det föreföll även egendomligt, att de sjuka djuren icke
visade någon eller blott obetydlig anfallslust.
Stora ställen på huden voro fullständigt blottade på hår
och behäftade med skorv och variga svulster; ofta var hela
kroppen angripen av den förfärliga sjukdomen. Dessa arma
varelser voro totalt utmärglade, och benen stucko långt ut
under den anfrätta huden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
