- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
289

(1932) [MARC] Author: Joseph Delmont - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Vildmarkens djur såsom läkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

289

En kamp mellan ett par orangutangmakar och ett större
kattdjur är någonting ohyggligt, och vid sådana tillfällen
händer det ej sällan, att alla tre bli liggande döda på
platsen.

Även för människan kan orangutangen vara farlig, om
den blir hårt ansatt. Orangutangen strävar då efter att
borra tänderna i halsen på sin fiende, och lyckas detta, så
är motståndaren såld. Kraften i orangutangens käkar är
oerhörd.

På detta sätt gick det för en oförsiktig man bland mitt
folk. Han fumlade med dörren till buren med den påföljd,
att orangutangen hoppade på mannen, som försökte hålla
fast den, bet honom i strupen och dödade honom genom
att med ett enda bett slita upp hans hals- och pulsådror.

Den överfallne förblödde, innan jag hann fram.

Den gamla orangutangen äger intet av chimpansernas,
gibbonernas eller andra apors lustighet. Den är en trumpen
figur och liknar i detta avseende flera människor, emedan
den just efter uppvaknandet visar sitt sämsta humör.

Intressant är alltid denna människoapas beteende, när
natten är över. Ideligen sträcker den ut en av sina långa
armar ur boet och känner sig omkring på grenar och blad.
Så länge orangutangen märker, att fuktigheten ännu är
kvar, lämnar den inte sitt viloläger.

Strax efter morgongryningen hörde jag, hur falluckan
i en fälla smällde igen. |

Soluppgången kom nattens orkester att förstummas, och
dagens musiker började nu i stället stämma sina instrument.

Framför mig hängde på min machån en vilsefaren päls-
fladdrare. Jag lät det sällsamma djuret vara i fred, ty det
tål inte vid transporten och dör snart i fångenskap.

En malajisk björn lunkade på alla fyra omkring i gräset,
medan ej långt därifrån en tapir bökade i jorden; längre
bort såg jag några vildsvin, som voro sysselsatta med sam-
ma sak.

Stora fjärilar med en underbar färgprakt fladdrade från
blomma till blomma, ohyggligt stora trollsländor flögo i

19 — 20 års storviltfångst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 21:46:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storvilt/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free