Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logeraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
små mustascher af svart ull, hurtigt uppvridna och spetsade
... Orsaken till kavaljerernas mera framstående lyx var den,
att klädesklutarne voro så dryga att klippa karlkläder af,
då deremot det aldrig förslog tyg till fruntimrens krinoliner,
under- och öfverkjortlar... För öfrigt rymde bordet en
mängd små färgkoppar, blommor, packor af gröna blad samt
téfat med stråperlor, gummivatten och bladgullslemningar.
Det minst vackra vid detta bord och detta fönster var
visst icke den unga flickan, som brukade sitta der och
arbeta. Ingen af hennes skapelser hade så klintblå ögon, så
purpurröda läppar eller så präktig fason på kroppen som
hon sjelf. Hon liknade ingen af logerarens englar, så gerna
han än velat gifva dem hennes drag, ty i sin renstärkta
bomullskjol och sin bruna orleanskofta, med hela raden af
svarta glasknappar från halsgropen till midjan och sitt vackra
bruna hår lagdt i en rik fläta bakat nacken, såg hon
riktigt frestande ut. Derföre tordes icke heller den stackars
älskaren ens blicka åt henne, om ej på aftnarne utifrån, då
ljus var tändt och han öfver jalusierna, innan luckorna
stängdes, kunde stjäla sig till ett ögonkast in i detta eden,
der allt föreföll så framstående, som om hvarje parti
tillhört en annan verld än den, hvilken i allmänhet lefver och
rörer sig omkring Tyskbagarbergen.
Hvaruti låg denna skilnad?
Sofie Lund var dotter af en fattig skräddareenka, som
egde ingen annan rikedom än sina tvenne barn och ett väl
sorteradt lager af klädeslappar i alla slags färger — men,
det var sant: hon egde en medfödd rikedom, som gått i
arf till hennes flickor, bestående i ett utomordentligt
ordningssinne och en aldrig tröttnad arbetsförmåga. Hon var
nu död, och Sofie hade öfvertagit vården om både sig sjelf
och den sjuka systern, som, lidande af en tärande tvinsot,
sällan var uppe, men alltid rörde fingrarne för något
stickningsarbete.
Hvad som af möbler fans i kammaren var mycket
gammalt, ty det bästa hade blifvit såldt under faderns sista
lefnadsår, men detta gamla hade genom den polerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
