Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logeraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kände sig så lyftad, som om bon sjelf skulle “spetsat“ sina
fötter på den stora balen.
Hvad Anton beträffar, hade han ofantligt gerna ännu
en gång låtit höra sina oratoriska föredrag på den gamla
bekanta storverkstaden, men tyvärr var hans toalett allt
annat än i skick att hålla stånd mot de gesäll-lejon, som
arbetade kring Hägermans bord. Vår hederlige vän antog
derföre en förnäm min och svarade med ståtlig vigt på orden:
“Jag arbetar inte mera borta nu och är också för tillfället
hindrad att komma ifrån. Men vill herr Hägerman skicka
hit några par öfvertyg med hela tillbehöret, så skall jag
göra skorna lika väl nu som förr, och se’n får min hustru
gå hem med dem.“
“Tack, herr Wennergren — då komma de i morgon.“
Så fort gossen väl var ute, nedsatte Mina jernet för
att grundligt njuta af sin vanliga älsklingsåtbörd, den
nemligen att slå händerna tillsammans. Denna rörelse var så
välgörande: ingen annan kunde så uttrycka alla slags starka
känslor, vare sig af harm, sorg eller glädje.
“Nå, Anton min, hvad menar du, blir inte detta
början till andra förtjenster! Du blir fin-skomakare igen; och
så fort du tjenat dig så mycket, att du kan få dig en rock,
arbetar du på verkstaden... Gud så glad jag är.“
“Är du inte färdig att stupa nu längre då?“
“Stupa, jo visst... Nej, allt skall gå som en dans.
Jag är säker att det är sista hösten som vi ho ihop med
fnasket... Men, Anton lille, jag får passa på elden, medan
jag har den. Var derför så snäll du och bred ut
smörgåsar till barnen, men bara tunt som en hinna.
Drickesmuggen står till reds på skänken. Se’n få de lägga sig...
Se så, Ferdinand, stå inte längre och trilskas i vrån nu —
kom fram, så får du qvällsmål af pappa.“
“Nej, då får han vänta för länge — jag har inte tid
att röra mig. Senare på qvällen skall jag hjelpa Alm med
hans stöflar.“
“Får jag lof, så skall jag rusta för barnen!“ sade
logeraren, åter lemnande arbetet. “Jag har tre köttbullar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
