36 (Stockholmsscener bakom kulisserna)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logeraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

splitter ny menniska. Hans ögon strålade af en sådan eld och
en sådan glädje, att de upplyste hela hans varelse; och om
dräglen var något oharmonisk, låg det dock i sättet, hvarpå
allt blef buret, en frihet och ledighet, som på intet sätt
återkallade minnet af den tillbakadragna blyghet, hvarmed
han först uppträdde hos sitt värdfolk.

“Nej, men Gud bevare mig... se då, Anton, hur
vacker Alm blifvit... den finaste herre kan väl aldrig ha
håret bättre lockadt och upplagdt!“

“Farväl, farväl!“ ropade han, tryckande hastigt deras
händer; och ilande ut, hade han så när sprungit omkull den
första jungfruflocken, som i detsamma kom in genom den
tillbörligt upplysta förstugan.

Vår logerare snarare flög än gick vägen mellan
Träskfloden och Tyskbagarbergen. Men just som han kommit
till det bekanta huset, hejdade han sig — han måste se
in genom rutan.

Gud, så vacker syn som mötte honom... Sofie satt
vid bordet, röd som den vackraste röda törnros, och vred
ofta hufvudet å’ dörren. Aldrig hade han sett henne
hälften så ljuflig!

Nästa minut var han inne och vid Linas säng... Lina
förstås, som fick all hans vältalighet och alla hans blickar,
ty huru kunde han våga vända sig om och se på Sofie!

“Nå, käre Vilhelm“, sade den alltid vänliga sjuka
flickan, “skall inte syster få någon helsning?

“God qväll, Vilhelm! Det var snällt att du kom..“
(du-ordet hade varit en kär vana från gamla tiden).

“Snällt — när Sofie befalde?“ (Jag trodde att jag
skulle dö af glädje.:. höll han på att säga; men finnande
denna uppriktighet väl vågad, rättade han sig sålunda):...
Jag trodde att jag aldrig skulle hinna fram!“

“Sitt här vid bordet, så skall jag säga Vilhelm hvad
jag ville!“

“Låt mig bara först se mig omkring — det gör så

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/stosc/0038.html

		Stockholmsscener bakom kulisserna / 36 (1884) Author: Emilie Flygare-Carlén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|