Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mormor Silfverlåås och hennes omgifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skedde mycket tidigt, fick hon också taga stearinljusbiten
ur pomadburken...
Sista rummet inom detta krit-distrikt låg midt emot
värdinnans, följaktligen midt emot spisen, hvars sken
således hjelpte till att upplysa den grupp, som här framstod
på scenen.
Platsen, innefattande en liggsoffa med trälock, hyrdes
af två gamla snipnäsade och skarpkantiga ogifta qvinnor,
sittande midt emot hvarandra, den ena på soffan, den
andra på en stol, och hafvande emellan sig en hög sprötkorg
med lumpor, i hvilken deras klolika fingrar behändigt rörde,
uppdragande den ena trasan efter den andra, dem de
sönderklippte med stora saxar, liknade fårsaxar. Deras arbete
var tydligen ärnadt till trasmattor; och att förljufva mödan,
vederqvickte de sig emellanåt med ett stycke af ett par
allvarsamma smörgåsar, hvilka hade plats på brädet, som
gick tvärs öfver korgen för att uppbära ljuset och der
äfven befann sig, förutom ett stycke torg-pankaka, hvaraf de
efter läglighet sleto af en bit hvardera, ett litet stenkrus
magstyrkande essens att intaga ur tenntumlaren bredvid.
De båda hexorna — sådana tycktes de verkligen vara
med sina förfärliga i vädret höjda saxar och sina
fogelnäbbs-ansigten vända mot hvarandra — sågo, minst sagdt,
lika förnöjda ut som hunden och katten i första afdelningen.
“Är det någon schangtil besökare från komitéerna,
som är ute i nådebesök på högtidsqvällen“, frågade en af
dessa damer, under det hon raskt och fintligt nedstjelpte
kruset och tumlaren i lumpkorgen, “så må vår Herre och
skapare veta att här finnas nog de som behöfva en
handräckning. Förr i verlden kunde en sträfsam menniska hitta
en smula lumpor i sophögarne inne på gårdarne; men,
käre herre, hvad lefva vi i för tider — nu skall polisen
lukta i hvar gatsten och lägga vantarne på hvarenda liten
sophög, som en ärlig husegare lemnar åt dem, som behöfva
honom. Det är förskräckligt, herre — är det inte — att
den fattige inte ens skall ha rättighet till sophögarne!“
Här, liksom vid första stället, måste den besökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
