Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dufboet i kråknästet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åter gnistrade det nya årets stjernor på himlen, och
åter gnistrade både gamla och nya stjernor derinne i den
bländande danssalen.
“Jag begriper icke hvar han är!“ hviskade Jenny till
fru A., då de, tvungna att utan grefvens sällskap gå in,
ändtligen fått plats. “Denna afton“, tillade hon inom sig
sjelf, “är besynnerligt olika alla andra dylika.“
Den stolta qvinnans reflexion föranleddes troligen deraf
att hon nu saknade det, hvarvid hon blifvit så van, att det
måste fattas för att väcka hennes uppmärksamhet, nemligen
den hyllning, den susande hviskning, hvarför hon brukade
vara föremål.
Hon skulle få sakna ännu mer. Hon skulle få
genomgå en verklig skärseld. Först och främst sågs hon icke
annorlunda än på ett visst sätt af alla de ögon, som hon
mötte. För det andra infann sig icke fästmannen; och vare
sig att kavaljererna trodde att hon väntade på honom eller
ej, de första danserna blef hon för första gången under sin
lysande ungdom icke uppbjuden.
Den kungliga ståten uppträdde och försvann utan att
hon spelat den allra minsta roll. Det föreföll henne
liksom hon sett alla föremål genom drömmen, och då
slutligen ett par uppbjudningar gjordes henne, gaf hon ett kallt
afslag. Just i samma ögonblick nådde henne ljudet af en
hviskning från andra sidan:
“Man säger att det i dessa dagar skall vara
fullkomligt slut för grosshandlaren Meixner, och redan i går
berättades att grefven slagit upp. Stackars flicka — hon borde
icke ha kommit hit för att se huru lik sig verlden är.“
Med en krampaktig tryckning fattade Jenny sin
sällskaparinnas arm... “Låt mig för all del komma härifrån
— jag måste härifrån.“
“Omöjligt, min vän! Om vi också skulle kunna tränga
oss ut, så finnas hvarken domestiker eller vagn.“
“Jenny såg upp och försökte fästa en stadig och
forskande blick omkring sig. Skulle hon ej möta någon
bekants blickar... förgäfves... men, nej, vänta — hvad är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
