Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre aftnar i Gatsoparens familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjelpt honom utför halkan på gården, och då tar han af
sig hatten och bugar och tackar så att en blif ledsen. Och
vet du, Laura, hvad som först väckte mig på kärlek till dig,
det var just din vänlighet och tjenktaktighet mot den gamle
herrn. Han kommer ju ner i qväll?“
“Ja, och nådig frun i hörnkammaren med. Hon är
också en hjertegod menniska, men så lustigt fåfäng, att hon
går och klär sig för sig sjelf. Klockan 2 på dagen löser
hon af den lappiga rockkraken och sätter på sig en
gammal svart sidenklädning, tunn som ett flor och snäf som
en säck. Det skall Gud bevars vara för middagen, fast hon
ibland inte har mera än tre strömmingar och ett
skillingsbröd. Hon lifnär sig på en liten pension, men liten måtte
den vara, för hon lefver mest på tévatten.“
“Så roligt det måtte bli för de två gamla enstöringarna
att träffas... Men ett ord, Laura, var beskedlig och nämn
inte med något slags skryt för Katarina att jag fått
trädgårdsmästaretjensten på herrgården och att vi komma att bo i
ett litet så vackert hus. Och se’n, du, säg ändtligen något
vackert ord till farsgubben och gumman i qväll, när allt
är slut.“
“Det hade jag gjort ändå, Albert!“
5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
