Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En moders industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som haft hennes barn, måtte ha varit den allra värsta, ty
hon hade varit nog dålig att gå utomhus för att amma
barn, hvilkas mödrar voro borta för dagen.
“Nå, hvilken nedrighet!“ utbrast madam Jansson med
den ledigaste förvåning. Men i detsamma undföll henne
en hjertedjup suck vid tanken på skomakerskans nedrighet
att ha gjort allvar af hotelsen att först komma till målet
och följaktligen äfven till förtjensten hos de båda
grannmadamerna, som gingo på hjelpdagar. Nu var det ljuft för
madam Jansson, då hon ej längre kunde nå rönnbären, att
riktigt utgjuta sig öfver deras surhet. Och så gjorde hon
äfven. Om den afskydda skomakerskan varit närvarande,
skulle hon alldeles ha förintats i det haf af klander, hvari
hon dränktes.
De båda flickorna sågo förtjusta på hvarandra och
visade sin tacksamhet för värdinnans rättsinnighet att ej “ränna
omkring i gårdarne med bröstet“ genom att gå fram till
sängen och se hvad det lilla knytet innehöll; och då de
just icke kunde utropa: “Hvilket vackert barn!“, så sade
de i stället: “Kors, sådant dugtigt och galant barn — nej,
se då så ren och fin den lille är! Jo, madam Jansson hon
förstår sig på att sköta småfolk.“
Men nu vaknade nästan på en gång alla tre, och det
var under den ganska häftiga koncert, de tillsammans
uppstämde, som madam Jansson fick debutera i sin tredubbla roll.
Naturligtvis skulle hennes eget barn vänta — den lille
puckelryggen hade fått sig föreskrifvet att stoppa en sudd
med skorpröra i munnen på lillebror, så snart han började
röra på sig, men att derjemte hålla snibben väl fast, så
att inte lillebror droge sudden ner i halsen och qväfde sig.
Emellertid blef valet mellan de främmande barnen
ganska svårt, då hvardera moderns öga forskande och
undrande dröjde vid fostermoderns rörelser. Det var svårt
att tillskapa afund med detsamma, helst som hon ännu icke
fått tillfälle att kasta ens så mycket som en blick i
någotdera af de små paketer, som jungfrurna vid ankomsten
lemnat henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
