Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- En moders industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4.
Bladet omvändt.
Än en gång är det söndag, än en gång besöka vi den
lilla familjen vid Tyskbagarbergen.
Men huru olika är ej scenen nu mot de tvenne
föregående gångerna!
Först och främst har hösten lagt sina mörka skuggor
öfver kammaren, och med den har ock allt annat mörkt
återkommit. Gardinerna hafva svartnat af röken, geranien
och lackviolen hänga der med gulnade och slokade blad,
och på bordet finnes ingenting annat än ett par burkar och
en flaska, innehållande “fattigmedikamenter.“ Vid spisen
ligger den lille puckelryggingen, med en af flickorna på
hvardera sidan, och sträfvar af alla krafter att få en panna
med två fötter att stå stadigt emot en tegelsten, medan den
ena af flickorna häller i en mjölktår och den andra håller
tillreds en nypa mjöl, hvaraf, då pannan kommit i
stadighet, en portion välling skall beredas till lillebror.
På den svarta pallen vid andra sidan om dörren sitter
Jansson sjelf, icke frimodig och frispråkig som förr, utan
med tung blick och tung ställning lutande sig framåt och
stödjande armbågarna mot sina knän och hakan mot de
ihopknäppta händerna. Han tycks göra hvad han sällan
gjort i lifvet, grubbla öfver något och vara, hvad han också
sällan varit, högeligen nedslagen.
Men allt detta är endast bipartierna på hufvudtaflan.
På denna finnas sex figurer i tre grupper. Tre qvinnor
sitta framemot fönstret, och hvardera vaggar på sitt knä
ett barn eller, rättare sagdt, en skugga, en fläkt af ett barn.
Öfver det ena har dödens milda engel redan utsträckt sin
hand så nära, att man hvarje sekund anser dess jordiska
ljus vara utsläckt. Men mellan de begge andra sväfva hans
hvita vingar utan att ännu nå någotdera. Öfver de tre
qvinnornas ansigten ligger förtviflan kall, stum och bitter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stosc/0190.html
