Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den finska profetissan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att jag ej narras, då jag försäkrar er att det ni nu tänker
på icke heller slår in.“
Fanny ville ej höra ett ord mer. Några minuter
senare voro flickorna i vagnen, närmast upptagna med
tanken på huru det såg ut hemma. Hade assessorn redan
kommit? Hyste moster Oliva någon misstanke?
“Jag är alldeles förtvifladt sade slutligen Julia, “då
jag tänker på att detta verkligen är ett rättvist straff
derför att jag ej lyssnat till min redliga fostermors ord, att
det är både synd och dårskap att utforska hvad Herren vill
ha doldt. Jo, jag har varit henne en tacksam dotter för
hvad hon gjort! Och nu — det känner jag på mig —
vågar jag bestämdt icke tala, åtminstone icke ännu. Mot dig,
stackars barn, har jag också handlat mycket orätt, i det
du sett och begagnat ett dylikt exempel.“
“Kära Julia, sörj ej för mig! Jag är mest ledsen
öfver att du skall tro på detta såsom afgjordt.“
“Än du — tror icke du?“
“Låt oss skynda oss ur droskan här“, föreslog Fanny,
“och gå hem den lilla biten!“
Och hem kommo de stackars barnen som tvenne
botfärdiga synderskor. Första syn, som mötte dem, var tant
Regina ute på yttersta förstugan.
“Hvar har ni uppehållit er, barn? Assessorn säger...
“Släpp oss för Guds skull in, kära tant“... Julia trängde
sig förbi den gamla damen, som nu blef så lagom
kringklappad. Hvar och en af de otacksamma varelserna gjorde,
besynnerligt nog, samma slutsats: “Om icke tant Regina
alltid varit så svag!“
Nedkastande sig i hvart sitt soffhörn, började de sedan
sina forskningar. De voro grufligt rädda för en oförberedd
efterräkning.
“Är assessorn qvar?“
“Nej, han gick, då han hörde att öfverstinnan var
upptagen.“
“Så väl... Och herr Edvin?“
“Han har gått just nyss.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
