Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barackens son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4.
Två månader voro förflutna.
Hennes nåd, som efter sin utflykt till teatern ansåg sig
ha en dubbel pligt att icke öfvergifva sin man, huru ömma
hans omsorger för hennes nöjen, helsa och trefnad än voro,
stannade hemma, ehvad han måtte säga; och om icke
hennes syster, som hon mycket älskade, hade insjuknat, så att
hon åtminstone ett par aftnar i veckan måste dröja hos
henne, skulle hon aldrig ha lemnat sin man, på hvars
förmiddags promenader hon nästan alltid tvang sig med. Ja,
hon hade gerna velat vara med äfven på de
herrmiddagar, dem han som en verklig skatt behöll för sig sjelf och ofta
nog besökte.
Under dessa middagar gick hon hemma i brinnande
ångest öfver att antingen fruntimmer äfven blifvit bjudna
eller ock att en eller annan vän — såsom det någon gång
händt — sedan drog honom med sig hem i sin husliga
krets, der åter Gud vet huru många fruntimmer kunde
finnas.
Till hennes nåds principer hörde att alltid hafva gamla
hushållerskor, gummor till barnsköterskor och fula
husmamseller. Kammarjungfrun var en medelålders “halfbättre“
enka, öfver förtal, liksom öfver frestelser. Men
husjungfrurna, hvilka allt emellanåt måste vara inne, kunde ej
uteslutande vara hamptroll — sådant torde ha väckt
uppmärksamhet, då hushållet redan var fullt med så många
antiqviteter. I stället lät hennes nåd betjenten göra så
mycken uppassning som ske kunde inne. Detta allt oaktadt
var hon ändå icke nöjd. Hon snäste alltid Clara och skulle
ej sett något hellre än att hon gifvit anledning till ett
klander, som haft en olaglig flyttning i släptåg. Men Clara
aktade sig — och sakerna fingo gå.
Hvarje afton hennes nåd var hos sin syster, serverade
Clara kammarherrn hans té. Alltid fördes då något
småprat, som syntes uppfriska husbonden, hvilken efter hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
