- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
298

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


“Ah, min dotter... Nå, denne andre?“

“Så vidt jag kunde märka af uttrycket i hans blickar —
ty han bar glasögon — låg deltagande och medlidande deri.
Han märkte nog att jag hade tårar i ögonen. Den förste
vek genast in på en annan gata.“

“Vi skola ej mera tala om skolan. Jag är likväl fullt
säker på att ingen skall förnärma dig: du har dertill för
mycket aktning för dig sjelf... Men, min älskade Cathrine
Louise, du måste bereda dig på att Gud hvilken stund som
helst kan hemkalla mig, och om det händer innan något
blifvit beredt för dig, så låt ingenting förleda dig att lemna
vår hederliga och redliga värdinna, så vida ej något erbjudes
dig, som hon gillar. Hon är endast en qvinna af folket,
men hennes hjerta, hennes förstånd och framför allt
hennes gudsfruktån höjer henne vida öfver många så kallade
bildade damer. Se i henne en andra mor, och går det
dig väl, så förgät aldrig hvad hon gjort och försakat för
oss, då hon icke blott ständigt väntat på sina qvartal, utan
äfven varit vår bästa vän och rådgifverska.“

“Jag lofvar detta af hela mitt hjerta. Men vill du då
gerna lemna mig, mamma, eftersom du talar så afgörande
som i dag!“

“Hvad helst som är Guds vilja, mitt barn, gör jag
gerna. Men mins att en moder aldrig lemnar sitt barn,
om barnet vill behålla henne i sitt hjerta! Alla känslor,
som mötas, äro odödliga, om än de själar, hvilka hysa dem,
må vara underkastade hvad vi här benämna afstånd, men
som i sjelfva verket icke är något sådant, ty själarne ha ej
tid och rum af nöden. Håll ditt hjerta öppet for mig, och
du skall förnimma min röst kanske klarare än nu.“

“Tack, tack... nu är jag lycklig. Du skall alltid
vara hos mig, mamma!“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free