Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gäst, och hon såg så högtidlig och ärbar ut med psalmboken
och parasollen i hand, att icke den djerfvaste flanör
skulle vågat förolämpa Cathrine Louise under ett sådant
beskydd. Cathrine Louises hela hållning, liksom hennes
enkla, men smakfulla toilett, vittnade äfven tydligt att, om
hon än icke hade tid för sitt arbete att promenera utom
på söndagen, hon dock för ingen del var en så kallad
söndagsdam.
I detsamma de skulle öppna dörren, stack en postvaktmästare
in hufvudet och lemnade ett bref till fröken Mannerkrantz.
“Jag går ned förut!“ sade gumman, anande huru
nödvändigt det säkert var för Cathrine Louise att blifva ensam
med sin rörelse, hvilken redan var alltför mycket synbar.
Och nu blifven ensam uppslet hon brefvet, på hvars
utanskrift hon icke igenkände hvarken grefvens, grefvinnans
eller fröken Eugenies stil... Men hade hon ej ändå sett
den stilen?
“Bästa fröken Cathrine Louise!
Om icke grannlagenheten mot er förbjudit allt
närmande å min sida under de plågsamma förhållanden, som
varit, så hade jag velat besöka er före min afresa.“
(Cathrine Louise var nära att släppa brefvet, och en gnista af
sans kom ej i hennes själ, förr än hon tre gånger på
öfverskriften omläst namnet på en af de egendomar, som
tillhörde grefven). “Men jag borde det icke, och derför gjorde
jag det ej heller, ehuru — ni vet att jag ej vill säga en osanning
— det kostade mig en verklig ansträngning att låta bli.
Jag reste vid början af maj och återkom för åtta dagar
sedan. Aldrig har en resa verkat så välgörande på mig.
Under dessa tre månader erfor jag huru lifvet, som jag
dittills knappt känt smyga genom ådrorna, började röra sig
med allt raskare fart; och vill ni tro mig, det kom äfven,
särdeles kring hjertat, en glöd i detta ljumma blod.
Hvaruti tror ni hemligheten låg? Deruti att jag råkat
uppfatta en idé, blott en enda, men stor nog att åstadkomma
hela underverket och att sedan hålla mig sällskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
