- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
331

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket ömtålig; var försigtig och — gif henne icke annat
än goda råd!“

De sista orden yttrades med en sorgsenhet, som skar
mig i hjertat. “Hvem vet“, tänkte jag, “om icke den
mannen bär en mask, han liksom hon. Kanske är han i
sjelfva verket till sin karakter en helt annan person än den
häftige råe, som han emellanåt visar.“

“Tack, Bernard, tusen tack!“ sade hon, glad som ett
barn, hvilket sluppit från skoltvånget.

“Farväl, då kära Adelaide!“ svarade han ljumt nog.
Och sedan han flyktigt med sina läppar berört ett par af
sin hustrus fingerspetsar, gick han hastigt ut...

“Nå“, utbrast hon, “säg mig hurudan ni finner honom!
Är han icke gudomligt vacker för att vara en simpel
dödlig?“

“Jo, vacker är han.“

“Men olyckligtvis — med undantag af vissa momanger
— den allra tråkigaste, mest hersklystne och prosaiske man
i hela skapelsen... Och nu, då vi äro i frihet, skall jag
oförbehållsamt meddela er min hemlighet, ty om ni också
icke eger den högpoetiska lyftning, som ni borde ega för
att föra pennan, så är ni i alla fall en person, som bör
kunna förstå mig.“

“Vi få se... Emellertid — förlåt min uppriktighet —
är jag ej smickrad af den roll, ni nyss lät mig spela.“

“Nå, min Gud, hvad ville ni då att jag skulle göra —
hvart hade detta förtroliga mellan fyra ögon tagit vägen,
om jag genast sagt min man sanningen?“

2.

Den unga damen tog en beqväm ställning i chäslongen
och började med full öppenhet sin berättelse:

“Vi voro tvenne systrar, icke blott till namnet, utan
ock till själ och hjerta, jag ofullkomligheten i egen person,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free