- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
336

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vet ej om jag skall omtala detta för er — ni kunde då tro
detsamma. Och det är så rysligt.

“Jag ber er, fortsätt!“

“Nåväl — min mor säger till mig: ’Stackars älskade
barn, det är just din sjukdom, denna föreställning att du
spelar en roll!’ Stundom låtsar hon också vara öfvertygad
för att ställa mig tillfreds. Åh, det är grymt, mycket grymt,
af henne att tvifla! Jag förvillar mig då i den grad, att
jag till och med stundom förvexlar mig med Eugenie...
Hvad säger ni om denna familjhemlighet?“

Lyckligtvis frågade hon mig icke, denna unga olyckliga
varelse, hvad jag i grunden tänkte om allt detta. Jag
skyndade att tillfredsställa henne med den förklaringen, att
jag icke delade hennes mors villfarelse, men att jag trodde
det vara hennes dotterliga pligt att visa modern huru orätt
denna hade.

“Huru skulle det gå till?“

“På det sätt, att ni helt och hållet afkastar den
tröttsamma rollen. Om ni också icke vill fortfara att lefva
tillsammans med er man, så finnes en utväg, som snarare och
säkrare skulle föra er till målet än den ni tagit.“

“Hvilken skulle det vara?“

“Att öppet säga honom, att ni drifvit detta farliga
gyckel endast för att väcka hans afsmak. Efter en sådan
bekännelse vill troligen ingen man fastkedja en hustru vid sig.“

Hon syntes djupt eftersinna... “Det der är icke så
oäfvet. Men antag att han vägrar?“

“Det gör han aldrig, om icke af ett enda skäl, det
nemligen att han älskar er så högt och uppriktigt att han,
glömmande all stolthet, sjelf bönfaller att ni icke öfverger
honom. Se der ett prof tillräckligt för era romantiska idéer
och som tillika bestämdt skall visa er hvad han i
grunden känner för er.“

Hon sprang hastigt upp, slog de små fina händerna
flera gånger häftigt och uttrycksfullt tillsammans och utbrast
i ett så ungdomligt utbrott af klingande skratt, att det skulle
ha erfordrats en läkares hela erfarenhet för att med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free