Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Örebro Kontrakt - Örebro med Ånsta och Längbro - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högsta lofordades och renderade sin författare smickrande
jämförelser med Walter Scott. Den bebådade 2:a delen,
som i det närmaste lärer fullbordats i handskrift, kom
dock aldrig ut; andra viktiga göromål sköto detta arbete
åt sidan. Romanens första del står emellertid “såsom en
vacker Torso i vår litteratur“.
Gumælius var äfven en framstående filolog. Redan
som docent i Upsala utgaf han 1823 “Xenophontis
Anabasis Cyri“, grekisk text med anmärkningar och ordbok,
hvilken upplefvat flera upplagor; vidare en textkritisk
upplaga af “Anacreontis Carmina“, hvarjämte han som
öfversättare af Passovs vidlyftiga lexikon i väsentlig mån
befrämjat det grekiska språkets studium i vårt
fädernesland.
Nära 40-årig lämnade G. universitetet. Det nya
verksamhetsfält, som kort därefter öppnades för honom, hans
anställning i kyrkans tjänst med de mångartade
praktiska bestyr, som då mer än nu togo prestens tid i
anspråk, voro väl de hufvudsakliga orsakerna därtill, att
man under den senare hälften af hans lefnadsbana erhöll
så litet af vitterlek, men så mycket mera egnadt åt den
praktiska nyttan, af hans hand, såsom “Tidskrift för
trädgårdsodling och blomsterskötsel“, “Berättelse om
landthushållning“ m. m., skrifter, hvartill den sköna natur, som
omgaf honom i Viby, gaf ymnig näring. Korteligen
sockenstämmor, hushållningssällskap och riksdagsgöromål
blefvo hädanefter de områden, åt hvilka han egnade sina
lediga stunder. I en litteraturhistoria läste man ock på
1840-talet: “Gumælius har i senare tider användt sin poesi
för att gifva sin prosa, äfven den parlamentariska, än
större segerkraft under sina oförtrutna sträfvanden för
svenska folkets bildande“. Särskildt har han som pastor
i Örebro haft rikt tillfälle att verka i denna sistnämda
riktning.
Om det karolinska läroverket bar han en trägen
omvårdnad och förekom en fråga under hans riksdagstid,
som gällde dettas förkofran, så stred han manligt och
alltid med framgång för att genomföra henne. Tekniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
