Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Örebro Kontrakt - Örebro med Ånsta och Längbro - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolan i Örebro kan med skäl anses såsom hans verk,
och hans samtid erkände detta genom stiftandet för denna
skola af ett stipendium, som bär hans namn.
Folkundervisningen ägde i honom den varmaste målsman, och hans
sista tankar lära t. o. m. på sjuksängen hafva famlat
omkring skolor, examina och lärare.
Som riksdagsman — G. bevistade alla
ståndsriksdagar 1840—65 — var han en bland de få, hvilka ur det
gamla presteståndet gjorde sitt inträde i den nya
representationen. Hans debut som ståndsriksdagsman var
verksamhet för folkskolan; hans afsked ett varmt andragande
för representationsförslaget. Af andra kammaren var han
ledamot åren 67—69, då han var den, som bevistat största
antalet riksdagar och nu som 80-årig ansåg sig ha skäl
att lämna den politiska banan. G. var städse en förkämpe
för den liberala minoriteten inom utskott och stånd samt
en bildningens, vetenskapens och konstens målsman, men
litteraturen hörde icke mera af honom.
Det var då, som han helt oförmodadt vid nära 70
års ålder (1858) åter gjorde sig påmint genom
“Engelbrekt“, en diktcykel i 9 sånger. Det stora fosterländska
ämnet, af författaren behandladt med ädel inspiration och
stor stilistisk förmåga, väckte svenska folket till känsla
af den stora skuld, i hvilken fäderneslandet stod till den
store fosterlandsbefriaren. Sju år senare höll
Engelbrektssångaren i Örebro ett tankerikt och glänsande tal vid
foten af den minnesstod, hans vackra sånger frammanat.
Många utmärkelser kommo G. till del. Vetenskaps-,
vitterhets-, landtbruks-, musikaliska akademien samt
akademien för de fria konsterna tillägnade sig alla som
ledamot denne verksamme ifrare för den högre bildningens
intressen. Sv. akad. skänkte honom Karl Johans-priset.
Teol. doktor vid konung Oskar I:s kröning 1845. L. N. O.
49. Uppförd i 3:dje rummet på biskopsförslag i Str. 52.
Præses vid prestm. 59, då han glänste med formsköna
tal på vers och prosa, på svenska, latin och grekiska.
Kommendör af K. W. O. 60. Kommendör af K. N. O. 65.
Jubelmagister 66. Diamantjubeldoktor i Ups. 77, då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
