Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Glanshammars kontrakt - Glanshammar och Ringkarleby - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
ofta" — yttrar han i prot. 178-7- — "fått emottaga sådana
nattvardsbarn, som näppeligen utan stapplande och slarf
kunnat läsa en enda rad inuti, ehuru de på sitt sätt kunnat
utantill uppläsa hela katekesen. Utanläsningén har dock
i sådana fall ständigt varit full med fel och missägelsei\
som förvändt hela meningen, villat förståndet etc. Detta
har ökat presterskapets besvär och gjort läsetiden för
barnen dubbelt längre än. eljest." Varnade därför
föräldrar att ej "eftersätta en så öm och nödvändig
christen-domsplikt."
För öfrigt arbetade Kj. outtröttligt för borttagandet af
en del råa, en del olämpliga och besynnerliga seder och
bruk, mån som han var att bevara Glanshammars
sockens gamla goda anseende i Nerike.
Till de besynnerliga bruken hörde, att folk, som
genom anhörigas dödsfall fått sorg, "hela långa tiden
därefter, kanske både halfva och hela året, blifva under
gudstjänsttimmarne icke allenast sittande i sina bänkar,
utan äfvenväl ligga framstupa på armarne under hela
gudstjänsten, utan att hvarken läsa eller sjunga med den
öfriga församlingen"; han frågade, om ej församlingen
ville bortlägga detta bruk, som enhälligt samtycktes af
församlingen. Skulle någon sig häremot förbryta, skall
han, "när han ligger luto på armarne", af kyrkovaktaren
anses såsom sofvande och genom hans ämbetsstaf
påminnas om sitt oskick.
Bland råa seder florerade här, såsom mångenstädes
under denna tid, den gustavianska, "den vederstyggliga
dryckenskapslasten", hvarigenom "hände, att
Glanshammars socken, som af ålder varit berömd för sedlighet och
dygd, nu blifvit en visa för nästgränsande både städer
och socknar och så illa vanryktad, att den ådragna
skammen icke utan den märkligaste förbättring kunde
afskra-pas." Förmanade därför på det bevekligaste en hvar att
icke blott själf "föra ett christeligt lefverne, utan ock att
undfly deras umgänge, som öskickligen vandrade,
tilläggande, att eho, som hädanefter gjorde sig känd som
drinkare eller eljest lastfull, skulle vid framdeles skeende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
