Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Kumla kontrakt - Kumla - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
dant sätt uti tre hela veckor utöfvat sitt tyranni mot flickan,
förvandlade han sig till en trefaldig ljusens ängel, med ett ansikte
skinande som solen, och bärande en fotsid klädnad, samt
uppträdande som predikant, undergörare och profet. Och icke var antalet
af onda andar städse detsamma, ty då det i förstone var blott
tre sådana, ökades det efter hand till SJU och sjutton, och slutligen
sju hundrade, hvilka uppträdde med käppar, påkar och
järnkedjor. Af dem hade hon fått i sig först tre ocli därefter SJU,
under det de öfriga voro utom henne och hvar för sig kvarstannade
i kammaren."
"Den olycklige fadern insände till biskop och
konsistorium en utförlig skrifvelse om djäfvulens förskräckliga
grasserande i hans eget pastorat och med hans egen af
sådana hemsökelser drabbade dotter. Relationen afgick
några dagar före hans egen död, den U> aug. 1629. Den
har ej blifvit i arkivet påträffad" (K. Fr. K.).
"Biskopen, Laurentius Paulinus, hade emellertid utan
tvifvel själf personligen varit på ort och ställe i Kumla,
rör att med egna ögon öfvertyga sig om förhållandet. Han
ansåg’ det tillstånd, som nyss blifvit beskrifvet, för en
o tvifvelaktig besatthet af djäfvulen (obsessio corporalis a
diabolo). Kort därefter vid ett i Strengnäs hållet
prestmöte 1630 behandlas denna märkliga och fasansfulla casus
uti ett inför stiftsbröderna hållet tal fsynodaioration); och
hans ämbetsbroder biskop Johannes Baazius i Vexiö
anförde, såsom ett utaf de äfven i nyaste tider bekräftade
vittnesbörden på djäfvulens hemsökelser bland människors
barn, detta hans grasserande, uti sitt kyrkohistoriska
arbete Inventarium historiæ ecclesiasticæ (pag. 761);
hvarefter i en något senare tid samma ämne vidsträcktare
behandlades i en lärd akademisk afhandling " Om Spöken",
under praesidium af professor Johannes Edshergius; pro
exercitio försvarad den 12 juni 1700 af Andreas Dahlbom,
som sedan blef lektor i Str., och sist pastor i Björkvik."
"Beträffande Margareta skulle nutidens medicinska
vetenskap utan tvifvel hafva förklarat hennes sjukdom
såsom ett fall af mania religiösa i förening med kramp och
konvulsioner m. m.; men för 1600-talets uppfattning var den
mpranaturella förklaringsgrunden den enda, som kom ifråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
