Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Kumla kontrakt - Kumla - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
allt hvad han kunde för att visa, att han ville sin
församling väl; han var uppenbarligen mån om dess aktning
och kärlek. För den skull frågade han, om församlingen
"i "något måhl hade att besvära sig öfver sina lärare."
De, som tyckte om sitt gamla skjutande på troll, och de,
som saknade sina lekstugor och sitt dobbel, tego visligen
vid denna fråga. De besinningsfulle däremot, som i allt
varsnade hans outtröttliga nit, såväl när han handlade på
stämmor, som när han gick omkring i husen och besökte
hemmen, förmanade och ställde till rätta, de tackade
honom för hvad han uträttat.
Men aldrig hade han kunnat gå så långt i sitt
reformerande, om han ej haft att stödja sig på en vandel af
oegennyttig kärlek. Det öfverskylde ej ringa prostens
stränghet, att ingen kunde vara mindre noga än han, när
det gällde att utkräfva sina lagliga lönerättigheter. Så
sträng han annars var, den forne regementspresten, när
det gällde anständighet och sedlighet, så efterlåten och
foglig var han i fråga om egna anspråk. Och sådana
drag har allmogen alltid förstått att uppskatta och
värdera. Ej häller annars höll han på sina yrkanden; han
hade önskat få gudstjänsten framflyttad till kl. 10 under
den mörka årstiden, men gaf villigt efter, när
socknemännen önskade behålla den vanliga tiden, en timme
tidigare. Han ville ej häller utan församlingens hörande
införa de s. k. predikoförhören. Han hemställde därför, om
församlingen gillade det af honom införda bruket, att, unär
god tid är, gå omkring efter välsignelsens slut i kyrkan,
som kortast repetera predikan samt efterfråga, hvad de
däraf till sin tros styrka och lefvernets förbättring kunnat
fatta? Om de vilja att därmed skall, utan tvång i kristlig
saktmodighet och korthet, då och då fortfaras ?"
"Respon-sum: En och annan vid dörren svarade, det vara ovant
och kan således utelämnas; men största delen ropade,
det vara vackert, det de gärna ville höra och begärde
att continueras skulle, tackandes Gud därför, att Hans
ord så rikligen bor ibland dem."
Så lefde och verkade F., kanske en af den tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
