Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Edsbergs kontrakt - Edsberg och Hackvad - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
587
Guden genom andra. Allenast haf Gud för ögonen och
var flitig i dina stycken."
Förutsägelsen gick i fullbordan. Kempe såg aldrig
sin gode morfar mer; men "Stip. Regium" fick han samma
termin, och förmaningen att "hafva Gud för ögonen och
vara flitig" följde han lifvet igenom. Tomt blef det nog
både i hjärta och kassa efter den välvillige gubbens död,
hvars hem alltid stod öppet för den unge gymnasisten.
"Men jag vill intet klaga" — yttrade han — "världen har
tusende skiften och är ingen önskningsstol. Man får
mottaga det onda med det goda efter den blandning i
himmelen sker. Lycklig den, som upptager allt såsom af
Herrans hand och enfaldigt tror, att hvad Gud gör är för oss
det bästa, om det ock synes mången gång såsom det
sämsta."
Det gällde nu att taga itu med starkare tag, och
Kempe sparade ej sina krafter. Från sitt 15:e år fick
han sörja för sig själf och som informator draga sig fram,
så godt han kunde. Allt ifrån barndomen afskild för det
presterliga kallet, för hvilket han i sitt stilla, allvarliga
sinne äfven ägde medfödd böjelse, fick han redan 18-årig
eller under sina första studentår själfva julottan första
gången pröfva sin predikoförmåga i sin födelsesocken
Knista. Att det sedan var under mycken svält och
försakelse som studierna fortgingo, kan man förstå däraf,
att 17 plåtar fingo räcka till i Upsala från Kyndelsmässa
till Mikaeli. Det låg också ett stycke vemod och
brödbekymmer i den disputation, han samtidigt förehade: "de
pane quotidiano" (om det dagliga brödet) eller konsten
att ensam och medellös kämpa för sin existens. "Nu hade
jag gjort slut på hela min kassa", skrifver han i samma
vefva. En akademisk kondition blef visserligen honom
till någon hjälp, så att han år 1752 kom i tillfälle att
afsluta studierna för den filosofiska graden; "men pangar
till promotionen förmådde jag ej anskaffa, hvarför jag
måste cedera min nummer åt en annan." Äfven det
smickrande tillbudet att få blifva docent i grekiska språket i
Upsala måste han af samma skäl afstå; alldenstund "do-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
