Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Edsbergs kontrakt - Edsberg och Hackvad - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
sten Johan Widén, den bekante "gustavianen" i Orebro,
som fattat stort intresse för hans fader, "krigsveteranen
på roten", bisträckte hans vetgirige Niklas med både
pangar och böcker. Kommen till Upsala som liber
studiosus, lade han sig synnerlig vinning om filosofi och
matematik, sannolikt med Kant till ledare i den förra
vetenskapen, ty man tycker sig i Åstrands bildning och hela
personlighet och verksamhet "märka spåren af det
kategoriska imperativet". Vorden magister 1812, afstod Å.
från sin första tanke att strax låta prestviga sig, emedan
utsikten till erhållande af "presterligt försvar" något
förmörkats, sedan genom 1812 års bevillningsstadga
huspredikanter blefvo allt mindre efterfrågade. Det hade
nämligen där i 4 art. 1 § stadgats, att den, som med
vederbörligt tillstånd begagnade "husprest", skulle erlägga 25
rdr i bevillning. Detta gjorde hvad det kunde till
minskning af huspresternas antal. Men hvad gjorde man icke
för att skaffa pangar till den uttömda statskassan.
Å. antog därför anställning som lärare först i Str., så
i Nyk., slutligen i Örebro. Kollega- och apologistlönerna
voro då mycket svaga. Men skoltjänster betraktades i
vanliga fall endast som ett öfvergångsstadium till kyrklig
befordran. Huru inner¾igt en kollega då kunde längta
efter en slik befordran, isynnerhet om han en längre tid
fört ferlan, framgår af den klagan Åstrands kamrat i Nyk.,
apologisten, mag. Per Didrik Losch frambär till
domkapitlet, då han säger: "Gud vet, hvari jag syndat mer än
andra, att jag icke kan få njuta den ringaste promotion,
som likväl andra dagligen händer och särdeles under
detta svåra oket, där jag på 15 års tid så mycket
skolestoft och kritdam insupit hafver, att nu är till befarandes,
om mitt bröst mer står till botande." Man gripes af djupt
deltagande för den hårdt profvade apologisten, och han
stod för öfrigt icke ensam; såsom det gestaltade sig för
Losch, så var det nog för de flesta ibland dem.
Emellertid visade Å. så framstående begåfning, att
det var att förmoda, att han snart skulle blifva bemärkt.
Å. var ej skapad att stanna som apologist; därtill ägde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
