Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Edsbergs kontrakt - Viby - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wilh. Knös i Askersund; Johan Niklas Rudolf f. 26 27/5, fil.
mag., död under studierna för teol. kand.-ex.
Tr. skr.: Hymnus Jonæ; åtskilliga tal och predikningar.
22. Gustaf Wilhelm Gumælius (1834—53). Pastor &
præp. i Örebro.
G. är utan tvifvel den mest bemärkte bland Viby
församlings pastorer. De 19 år, han här verkade, utgör en
tid af framåtskridande både med afseende på folkets
upplysning och bildning som dess materiella och ekonomiska
välstånd. D:r G. var oaflåtligt verksam att befrämja
skolväsendet, fattigvården och äfven i icke ringa mån det
ekonomiska näringslifvet.
Skolväsendet försatte han i en alldeles ny ställning
genom tillämpande af grundsatserna i 1842 års
folkskolestadga. Genom sin energi lyckades han öfvervinna det
motstånd mot reformerna på undervisningens område, som
till en början yppade sig, och genomdref, att socknen
1849 fick sin första fasta folkskola och första examinerade
lärare. Grundade äfven sockenbiblioteket till befordrande
af allmän bildning bland de äldre.
Med afseende på församlingens sedliga tillstånd under
Gumælii tid torde man kunna få tala om en begynnande
förbättring. Superiet torde något ha aftagit, fastän
husbehofsbränningen och krogväsendet funnos kvar.
G. synes allvarligt ha velat befordra allt, som kunde
stå tillsammans med ordning och goda seder. Förbrytelser
mot ordning och sedlighet beifrade han strängt, såsom
man kan se af kyrkorådsprotokoll, hvilka upptaga
varningar till oeniga makar, bestraffande af dryckenskap m. m.
Beträffande det religiösa tillståndet under Gumælii tid
må nämnas, att ännu fortfor kyrkogången flitigt på
fädernas vis. Den religiösa väckelse, som på 1830- och
40-talet uppkom flerstädes i vårt land och äfven sträckte sig till
Nerikesbygden, lär hafva visat ett och annat spår äfven
i Viby på denna tid. Enskilda själar hafva väckts till
eftertanke rörande sitt andliga tillstånd och allvarligt sökt
efter sanning och frid, därvid stundom rådfrågande pastor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
