Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kapitlet. Svartholm och Sveaborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från hufvudverket kunde användas mot de fientliga batterierna».
Nämnda olägenheter, tyckes det, borde ju tidigare varit kända af
fästningens befäl.
Fiendens skjutande besvarades med liflig eld, men
förorsakade ej någon egentlig skada.
Mot aftonen började ryssarna ånyo beskjuta fästningen, hvaraf
Gripenberg slöt, att fienden beredde sig till stormning. Han gaf
därför garnisonen befallning att, trots den starka kölden, hela
natten hålla sig på verken.
Följande dag inträdde en märkbar förändring i Gripenbergs
handlingssätt. Helt oförmodadt föreslog han krigsrådet att sluta
ett sex veckors stillestånd; som orsak härtill anfördes: 1) tilltagande
sjukdom bland manskapet, brist på läkemedel, dålig beklädnad,
besättningens missnöje och den upproriska anda, som gjorde den
samma mycket opålitlig, 2) brist på artilleriservis och
ammunition, 3) fara för eldsvåda och 4) behofvet af tid för
iståndsättandet af sjukhusen och för öfriga byggnadsreparationer.
Alla närvarande gåfvo enhälligt sitt bifall till förslaget. Detta
förefaller ju högst besynnerligt, då man så nyligen enigt svurit
hvarandra att i det längsta genom motstånd trotsa fienden. Intet
farligare hade ju sedan dess inträffat, än att några fönsterrutor
och en skorsten blifvit förstörda. Kapten Starck afsändes som
parlamentär till Muchanoff, men erhöll af generalen svaret, att
han »till följd af sin monarks uttryckliga befallning att
skyndsamt och med stormande hand, kosta hvad det ville, intaga
fästningen, ej kunde, oaktadt sin önskan att visa kommendanten sin
enskilda aktning, göra minsta förändring i sina vidtagna
dispositioner etc. . . . hvarföre kommendantens proposition ej kunde
mottagas.»
Synbarligen hade Muchanoff redan klart för sig, att han i
förevarande fall skulle bäst uppnå det önskade resultatet genom
att skrämma garnisonen, och att fästningen genom denna metod
snart skulle falla i hans händer. Samma afton aflossades från
rysk sida yttermera några skott, hvarvid ånyo några fönsterrutor
och takpannor förstördes.
I fästningen begynte man emellertid befara, »att soldaterna
själfva ärnade förändra sin svåra belägenhet och medelst
bajonetten bana sig väg ur fästningen», och då därjämte
»medikamenterna snart skulle taga slut», beslöts enhälligt att följande dag
ånyo sända en parlamentär med anhållan om blott en månads
stillestånd, på villkor att fästningen därefter skulle uppgifvas,
såvida ej undsättning dessförinnan anländt. Till parlamentär utsågs
denna gång von Schoultz, åtföljd af löjtnant Ehrenstolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
