Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kapitlet. Händelserna under våren 1808.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omöjligheten af att lyckligt genomföra sin plan med de
tillbudsstående krafterna samt ingick med Bodisco en öfverenskommelse.
Enligt denna öfvertog Bodisco styrelsen på Gottland och
installerade sig i Visby. Härifrån indref han skatter af invånarna,
utskref födoämnen för sina soldater och styrde allt på ön efter eget
godtfinnande. Erkännas bör dock, att Bodisco tillika höll sina
soldater i sträng tukt, hvarför några allvarsammare förvecklingar
ej uppstodo.
Sålunda förflöt en tid, men då ryssarnas ockupation af
Gottland blef bekant i Stockholm, beordrades en eskader, under befäl
af kontreamiralen friherre Cederström, samt 1,825 man fotfolk,
under öfverstelöjtnanten friherre Fleetwoods befäl, att segla öfver
till ön för att därifrån utdrifva fienden. Trupperna landstego den
14 maj i östergarns hamn på Gottlands östra kust, hvarefter de
genast anträdde marschen mot Visby.
Då Bodisco erhöll kännedom härom, sammankallade han ett
krigsråd, där det fattades beslut om att afsända en parlamentär
för att i främsta rummet söka utröna svenskarnas verkliga styrka.
Parlamentären uppskattade densamma till 5,000 man, ehuru den
i själfva verket var vida mindre. Svenskarnas förmodade stora
öfverlägsenhet föranledde Bodisco att afsluta en kapitulation,
enligt hvilken ryssarna gingo in på att aflämna alla sina vapen,
äfvensom ammunition och kanoner samt att med egna fartyg segla
bort från ön. Dessutom förbundo de sig att under ett år framåt
ej bära vapen mot konungen af Sverige eller dennes bundsförvanter.
Den 17 maj afseglade Bodisco med sitt manskap till Libau,
och Gottland var sålunda befriadt från inkränktarena.
* * *
De svåra motgångar, hvilka under årets första månader hopats
öfver Sverige, framkallade sent omsider några energiska mått och
steg. Bland dessa bör främst nämnas krigsmaktens förstärkande,
en af nödvändigheten påkallad åtgärd, då landet vid alla sina
gränser samtidigt skulle föra krig. Och för en sådan uppgift var
den disponibla militären alltför fåtalig. I mars utfärdades därför
en befallning om uppsättande af vargering och landtvärn,
hvarefter härens numerär steg till 77,230 man. Det dröjde likväl långt
inpå sommaren, innan dessa trupper blefvo fullständigt
organiserade.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
