Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kapitlet. Händelserna under våren 1808.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men vare sig att planen utgick från en annan person än
konungen själf, och därigenom sårade hans egenkärlek, eller att hans
trångsynta omdömesförmåga ej uppfattade fördelarna öch
nödvändigheten af densammas antagande, — allt nog, planen
förkastades, och konungen lät fortsättningsvis sina handlingar ledas
af egna ingifvelser. I Sverige lät han sina trupper planlöst
marsehera fram och åter, från den ena sidan af landet till den
andra. Och till Finland blefvo, som längre fram skall visas,
endast mindre förstärkningar afsända. Konungen hyste stor
förhoppning på en förestående resning bland det finska folket,
hvilken resning i själfva verket ägde rum på flera orter under
sommarens lopp; det oaktadt understödde han den icke med ett
tillräckligt antal reguliära trupper.
Genom Gustaf Adolfs oerhördt besinningslösa beteende växte
det redan dolda missnöjet hos landets invånare, och med
hvarje dag ökades förbittringen, så att den beklagansvärda konungen
småningom helt och hållet förlorade sina undersåtars förtroende
och aktning. En gifven följd häraf blef, att han råkade i oenighet
med alla och fann sig omgifven af ovänner. Från denna tid
begynte man redan umgås med hemliga planer att störta konungen.
Snart nog kom Gustaf Adolf äfven i tvist med sina
bundsförvanter, engelsmännen. Han ville nämligen sända engelska flottan
till Wiborg eller S:t Petersburg, åtminstone till Kymmene älfs
utlopp, för att där anfalla ryssarna i ryggen, men engelsmännens
anförare, general Moor, som för rådplägningar var inrest till
Stockholm, satte sig bestämdt emot förslaget. Af sin regering hade
Moor erhållit befallningar, hvilka ej tilläto honom att tillmötesgå
konungens här uttalade önskan. Gustaf Adolf blef då ytterst
uppbragt på generalen och förbjöd honom att utan tillstånd lämna
Stockholm. Men förklädd och försedd med falskt pass lämnade
Moor staden och begaf sig till Göteborg, hvarifrån han
omedelbart med sin transportflotta afseglade. I hans ställe sändes från
England en flotta utan någon landstigningsarmé, under befäl af
amiral Saumarez. — Det ofvananförda inträffade visserligen först
i början af juli.
Äfven i Ryssland var ställningen numera en annan än vid
krigets början. Kejsar Alexanders vänskapsfulla förhållande till
Napoleon hade redan mot våren märkbart afsvalnat, och han
begynte, ej utan orsak, frukta den nya vännen. För Ryssland var
det därför nödvändigt att fortfarande hålla en talrik armé vid sin
västra gräns, hvarjämte landets krigsstyrka på gränsen mot
Turkiet och Persien ej heller kunde minskas. Hären i Finland måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
