Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kapitlet. Händelserna under våren 1808.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fordrade, att de finska officerarna skulle lämna svenska fanorna
och återvända till sina boställen; i händelse befallningen ej
åtlyddes, hotades officerarna med förlust af såväl lön som boställen.
Nu uppträdde Vibelius öppet och oförskräckt samt framhöll
skriftligen för Buxhœvden orättvisan i denna befallning. »Jag kan
ej underlåta anmäla», skrifver han, »huru som våra lagar förmå,
det ingen kan annans mans rätt förverka, ei mannen hustruns,
ej gäldenärer borgenärers.» Han yttrar vidare,
»att hela landet skulle råka i förtviflan och
förskräckelse om oskyldiga blefve lidande,
genom att deras män fullgjorde sin lydnadsplikt
mot konung och fosterland.» »Eders
Excellence», slutar han, »som upplyst känner ärans
lagar, som på dem förvärfvat ära och
ryktbarhet, kan visst icke högakta en nation, som
ej vet högakta ära, dygd och plikt. Mitt
åliggande är att bibehålla lugn och befreda hvar
och en under lagarna, och det skall jag af alla
krafter som en redlig man vaka före, tills jag
det ej mera förmår, då
medvetandet af uppfyllda plikter skall följa mig till olyckan,
tiggarekojan eller grafven, och min, under några och trettio års
ämbetsförvaltning, förslitna och uttröttade varelse, på ålderdomens dagar
af bekymmer och sorger nedtryckt, åtminstone icke med
förbannelse gå af skådeplatsen.»
Genom nämnda skrifvelse tillvann sig Vibelius äfven fiendens
aktning, och Buxhœvden fullföljde ej sitt hot.[1]
 |
O, Vibelius. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
