- Project Runeberg -  Striden om Finland 1808-1809 /
256

(1909) [MARC] Author: Hugo Schulman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11 Kapitlet. Krigslyckan vänder sig.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke ägde mer än 2:ne små Batailloner, hvarmed motstånd på
Ilmola-vägen kunde göras, och befallde jag i anledning häraf
General-Majoren Adlercreutz att göra sin retraite till Lappo».

Klingspors oduglighet har aldrig framstått mera påfallande
än vid detta tillfälle. Han förbiser, att han, förutom v. Otter, på
vägarna söderut förfogar öfver hela 2:a brigaden, öfver
Gyllenbögels frikår och v. Vegesacks nyligen anlända trupper, hvilka
betydliga styrkor med lätthet kunnat afvärja faran från detta håll.
Han afbryter en pågående strid, utan att äga närmare kännedom om
ställningen på slagfältet. Slutligen tager han på sig ensam hela
ansvaret, utan att rådfråga sin generaladjutant, och träffar ett
afgörande, hviket skulle medföra de mest ödesdigra följder för
krigets utgång.

Adlercreutz däremot kunde ej annat än lyda sin chefs
uttryckliga befallning, okunnig som han var om motiverna därtill,
då han under hela tre dygn varit aflägsnad från högkvarteret.

Återtåget verkställdes emellertid i god ordning till Tiistenjoki
(omkring 15 km), där de dödströtta trupperna efter tre dagars
ihållande strid ändtligen fingo hvila på den af regnet uppblötta
marken. Fienden, hvars krafter äfven voro alldeles uttömda,
förföljde ytterst lamt en kort sträcka. Utan att ana rätta
förhållandet, tillskrefvo ryssarna sig förtjänsten af de finska truppernas
plötsliga återtåg[1]

Ofvan skildrade tre dagars strid blef dyrköpt för hvardera
parten — mycket blod hade flutit å ömse sidor. Adlercreutz hade
förlorat omkring 800 man i stupade och sårade samt dessutom
100 man fångne. Bland officerarne voro dödsskjutna: löjtnanterna
Orbinski, Hjelmman och Schwartz samt fänrik Lindström. Mer
eller mindre svårt sårade blefvo: öfverstelöjtnant Wetterhoff,
majorerna R. W. Gripenberg och M. Ehrnrooth, kaptenerna Gottsman,
F. v. Kræmer, Bergenstråle och Tavaststjerna (tillika fången),
löjtnanterna Finkenberg, Carlqvist, Heintzii, Forbes och Uggla samt
fänrikarna Möller, Costian, A. Bremer, Silfversvan och Schatelovitz


[1] Att ryssarna för ett sekel tillbaka, då händelserna ännu ej till fullo från olika
sidor voro utredda, hyste nämnda uppfattning, är ej märkvärdigt; men att fortfarande
vidhålla densamma synes nog egendomligt. Medan detta skrifves, läses i tidningen
»Ryska Invaliden» en uppsats af generalstabsöfversten N(iv)é, hvari grefve Kamenskis
ovanliga förmåga att med en ringa truppstyrka vinna en lysande seger, i bjärta
färger framhålles. »Svenskarnas omsorgsfullt beredda position vid Salmis», skrifver
förf. vidare, »blef utan egentligt motstånd öfvergifven, endast därför, att vår
obetydliga styrka under Kosatschkoffskis befäl (endasten bataljon!) hotade deras rygg, och
detta oaktadt nämnda lilla trupp stod på motsatta sidan af en vik, som ej kunde
öfvervadas.» En dylik vantolkning af historiska fakta rörande striden vid Salmis,
läses i anförda tidning för den 27 augusti 1908 g. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:25:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stridfin/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free