Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11 Kapitlet. Krigslyckan vänder sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
å ömse sidor af ån framträngde mot Nykarleby. Vidare innehöll
skrifvelsen, att Reutersköld, för att försvara staden, beslutit draga
sig in i densamma. Något senare anlände från Reutersköld en
ny skrifvelse, hvari han meddelade, att såvida fienden skulle
forcera, blefve det honom (Reutersköld) omöjligt att med några
hundra man försvara Nykarleby. Ifall fienden lyckades tapa
staden, ansåg Reutersköld, att hela finska armén, hvilken följde efter,
vore förlorad. Slutet på skrifvelsen lydde: »Om 2:a Brigaden kan,
så forcera marschen — just nu är Fältvakten attaquerad och jag
går in uti staden — kl. 9 afton den 12 Sept. H. Reutersköld.»
Här var ingen tid att förlora, om man ville hinna fram till
Juthas, d. v. s. till den punkt där vägen delar sig, innan fienden
framkommit dit. Ett ilbud afsändes till Reulersköld med
befallning att i det längsta uppehålla fienden vid Juthas, ty det var klart,
att denne måste motas vid nämnda punkt och ej i Nykarleby.
Uppmuntrande manskapet att raska på farten, lät Döbeln det
fortsätta marschen intill daggryningen. Många dignade af trötthet
och blefvo liggande vid landsvägskanten, men kvicknade senare
till och upphunno kamraterna kort före stridens början. Vidpass
kl. 10 på morgonen uppnådde Döbeln Reuterskölds fältvakt och
lät kapten Carl Gripenberg aflösa densamma. Lyckligtvis anföll
ej Kosatschkoffski förrän omkring 3-tiden, så att den uttröttade
truppen hann samla krafter för den stundande drabbningen.
Döbelns egna krafter voro emellertid vid ankomsten
fullständigt uttömda, hvarför han reste in till staden för att där njuta
några timmars hvila. Dessförinnan ordnade han försvaret sålunda,
att kanonerna, 2 till antalet, uppställdes på landsvägen, Eek fick
intaga vänstra flygeln med stöd mot älfven, Gyllenbögel erhöll sin
plats till höger, där han med sin yttersta flygel omfattade
landsvägen till Munsala, och Furuhjelms bataljon kvarhölls bakom
centern i reserv.
Medan Döbeln hvilade i Nykarleby, skredo ryssarna till anfall.
Klockan var vidpass 3 e. m., när Kosatschkoffskis 3 bataljoner och
3 kanoner ryckte fram i slaktordning, hvarvid den finska fältvakten
långsamt drog sig till hufvudställningen. Kanonerna föllo nu in
med den för björneborgarna så välkända melodin, men deras
anförare fanns ej där man var van att se honom. Hans af
sjukdomen förorsakade fysiska svaghet hade för några timmar blifvit
honom öfvermäktig, men tvingande sin försvagade kropp att
underkasta sig själens stärka vilja, lämnade v. Döbeln bädden för att
hasta till sina soldater. Dessa hade redan begynt misströsta om
framgång, då plötsligen den kända, saknade gestalten sprängde
fram längs landsvägen från Nykarleby. Detta var nog för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
